Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Fästingar kan sprida många fler sjukdomar än borrelia och TBE. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Fästingar farligare än man trott

Nya forskarrön visar att fästingar av den art som finns i Sverige sannolikt sprider sjukdomar som ännu är okända för vetenskapen – och patienter riskerar att aldrig få rätt diagnos.

I det kommande numret av Läkartidningen redogörs för en studie där franska forskare har undersökt hur ofta patogena (sjukdomsalstrande) mikroorganismer kan förekomma i fästingarten Ixodes ricinus. Det är samma art som i Sverige sprider bland annat borreliabakterier och TBE-virus.

Nästan hälften (45 procent) av de undersökta fästingarna bar på två eller flera patogener som misstänks kunna orsaka sjukdom hos människa.

– Det intressanta med artikeln är att så många fästingar har mer än en patogen i sig. Någon enstaka individ hade fem olika patogener. Det är antagligen liknande förhållanden i Sverige, för det är samma fästingart. Klimatet mellan norra Frankrike och Sverige är ganska liknande och värddjursstammen är ungefär densamma, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet och ledande fästingexpert.

Diffus bild

Varje år upptäcks runt om i världen flera sjukdomar eller patogener som sprids av fästingar. Thomas Jaenson har sammanställt data från ett stort antal publicerade studier. Han visar att i Sverige och Norge kan den vanliga fästingen misstänkas kunna sprida över 20 arter av mikroorganismer – virus, bakterier eller encelliga djur – som utgör sjukdomshot för människor, särskilt för personer med sänkt immunförsvar. Många av sjukdomarna kan ha mycket diffusa, långvariga influensaliknande symptom.

– Det finns ett antal människor med sådana infektioner och som tycker att de är sjuka, och som går från den ena läkaren till den andra utan att få en korrekt diagnos på vad orsaken är, säger Thomas Jaenson.

Inte underskatta

TT: Vad betyder den här kunskapen för gemene man?

– Att man inte ska ta lättvindigt på fästingar utan man bör förstå att de kan vara farliga. Eller säga att allt är borrelia eller TBE, för det behöver det inte alls vara. Det kan vara något annat man blivit sjuk av eller en kombination av patogener.

Ett exempel: En borreliainfektion blir värre om patienten samtidigt smittats av Anaplasma, en bakterie som påverkar immunförsvaret.

Thomas Jaenson har noterat att vissa läkare betraktar fästingbitna med oklara symptom som inbillningssjuka.

– Jag tror att en hel del av de här patienterna har helt rätt, men vården har inte kunskap eller kapacitet att ställa rätt diagnos.

Fakta: Fästingsmittor

Visa

Borreliainfektion orsakas av bakterier tillhörande artkomplexet Borrelia burgdorferi s.l.. Symptomen är ofta en eller flera hudrodnader och influensaliknande symtom. I vissa fall förekommer kraftiga smärtor, ledbesvär, ansiktsförlamning eller hjärnhinneinflammation.

TBE eller fästingburen encefalit orsakas av ett så kallat flavivirus. Den kan yttra sig som hjärnhinne- och hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, nackstelhet och förlamningssymtom. Dödsfall är mycket sällsynta.

Fästingfeber eller ehrlichios orsakas av en bakterie, Anaplasma phagocytophilum, och förekommer främst hos hus- och tamdjur, men i undantagsfall även hos människor. Symptomen kan vara influensaliknande.

Harpest eller tularemi orsakas av bakterien Francisella tularensis. Såväl djur som människor smittas. Typiska symptom är ett svårläkt sår vid bettstället, svullna lymfkörtlar och hög feber.

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande sjukdom, som är vanligt förekommande bland kor och får i södra och mellersta Sverige. Sjukdomen är sällsynt hos människa i Sverige. Drabbar i stort sett bara personer som saknar mjälte.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer