Anders Trumberg har forskat på skolvalets påverkan på integration sedan 2004. Foto: SVT

Forskaren: Fria skolvalet ökar segregationen

Publicerad

Det fria skolvalet bidrar till att öka segregationen, visar forskning.
– De som väljer en annan skola kommer ofta från socioekonomiskt starka familjer med hög utbildningsnivå, säger Anders Trumberg, som forskat på skolval de senaste 14 åren.

– I grund och botten så har det gjort att segregationen har ökat i den svenska skolan. De reformer som genomfördes under början av 90-talet har helt klart spätt på de här segregationseffekterna, säger Anders Trumberg.

Skolorna som väljs bort hamnar i en nedåtgående spiral och speciellt påverkas skolor i utsatta områden så som Rinkeby. Martin Malmberg är rektor på Rinkebyskolan och han ser nackdelar med det fria skolvalet.

– Jag tror att det är bra att eleverna har många valmöjligheter från start men jag kan se att det är negativt att de går på så många olika skolor under nio års tid, säger han.

Mer motiverade elever

Anders Trumberg på Örebro universitet har sedan 2004 forskat på hur skolvalet påverkar integrationen. Han jobbar också praktiskt med skolutveckling i Örebro kommun.

Forskningen är överens och effekterna är tydliga. De elever som väljer en annan skola än den i närområdet kommer generellt sett från hem där utbildning är viktigt och barnen är mer motiverade. Det gör att resultaten på den skolan de väljer bort faller och ryktet blir sämre.

– De som väljer en annan skola kommer oftast från socioekonomiskt starka familjer med hög utbildningsnivå, säger Anders Trumberg.

”Vissa har gått i sju skolor på nio år”

Möjligheten att välja skola utan restriktioner har bidragit till att många elever byter skola ofta.

– Vi har elever här på Rinkebyskolan som har gått i uppemot sju olika skolor på nio år. Det tror jag är direkt negativt, säger Martin Malmberg.

Anledningen till att många byter är ofta att någon annan skola lockar med någonting som låter bättre. Det upplevde Shahed Ali Hussein som går i Rinkebyskolan. Hon har själv gått i flera olika skolor.

– I sexan fick alla brev hem från skolor som lockade med saker som gratis frukost, SL-kort 24 timmar om dygnet, egen dator att ta hem, man blev lockad.

Shahed valde ändå att gå kvar i Rinkebyskolan men har sett många som bytt komma tillbaka till skolan de bytte ifrån.

– Du förlorar bara på att byta. Många ångrar sig för att de inte brydde sig så mycket i sjuan och åttan men nu i nian är det nationella prov. Det går inte att hålla på så där, säger Shahed Ali Hussein.

”Skolvalet behöver ses över”

Efter år av forskning på skolvalets konsekvenser tror Anders Trumberg att det fria skolvalet skulle behöva ses över.

– Det ger så stora negativa effekter, som ökad segregation och låg måluppfyllnad. Frågan är om det är värt de här effekterna. Kan man göra någonting för att begränsa den här flykten från vissa skolor så skulle det vara bra, säger han.

Spelar det någon roll vilken skola man går i?

– Ja, en ny rapport från Skolverket visar att det spelar större roll idag vilken skola man går i än vad det gjort tidigare, säger Anders Trumberg. 

Skolverket: Likvärdigheten minskar

Visa

I Skolverkets rapport från mars 2018 står det klart att skillnaderna mellan svenska skolor ökar.

Elevernas socioekonomiska bakgrund har större betydelse för hur de lyckas i grundskolan.

Skolsegregationen har ökat, vilket betyder att elever med olika bakgrund allt mer sällan går i samma skola.

Skolans socioekonomiska elevsammansättning påverkar betygen.

Till sommaren 2018 kommer Skolverket presentera förslag på åtgärder som kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer kan vidta för att vända utvecklingen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer