Hovrättens friande dom fortsätter att väcka starka känslor. Feministgruppen Femen protestade inne i Svea hovrätt mot att domstolen inte ansåg att det var en våldtäkt och därför friade de sex tonårspojkar, som turades om att ha sex med en 15-årig flicka i ett låst rum under en fest i mars.
Advokat Elisabeth Massi Fritz menar att det i våldtäktsmål beror på vem som dömer om det blir en fällande eller friande dom.
– Min uppfattning är att det finns domare som man definitivt inte vill ha, och domare man gärna vill ha i just våldtäktsmål. Man vet att de har en jämställd syn, man skuldbelägger inte offret, man har kunskap om trauma och offersituationer, vad det innebär, säger Elisabeth Massi Fritz.
Små skillnader
Men att lagen lämnar för mycket utrymme för personliga åsikter håller inte Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, med om.
– Juridik är sådan. Man kommer att komma till olika slut. Vi har ett system med olika instanser och det förutsatter att man ibland kommer till olika slut. Och det kan bero på ganska små skillnader. Att fälla eller inte fälla är en ”ja och nej-fråga”, ganska ofta kan det bero på att man ligger ganska nära varandra men på var sin sida om en linje, kan man säga, som är skillnaden mellan styrkt eller inte styrkt, säger Petter Asp.
Olika värdering
Ett annat våldtäktsmål där domstolarna kom fram till helt olika slutsatser med i princip samma bevisning var i det uppmärksammade Stureplansmålet från 2007 där där hovrätten gick emot tingsrättens friande dom och fällde de så kallade Stureplansprofilerna för grov våldtäkt.
– Här kan man ju också se exempel på hur domstolarna och ledamöterna som sitter och dömer gör olika värderingar av den bevisning som faktiskt åberopas och läggs fram, säger Elisabeth Massi Fritz.