Så ska valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning öka

Uppdaterad
Publicerad

Valdeltagandet bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar är lägre än bland befolkningen i stort. I år har FUB Stockholm fått bidrag för att driva en valkampanj som ska få fler att rösta.

FUB Stockholm är en intresseorganisation som arbetar för att barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska leva ett gott liv och vara delaktiga i samhället på samma villkor som andra.

I år har FUB Stockholm fått bidrag från statliga Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) för ett projekt som ska öka valdeltagandet. Projektet kallas #jagskarösta och är bland annat en informationskampanj i sociala medier. Men genom projektet ska också en grupp personer som själva har olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar åka runt och träffa andra i målgruppen och peppa dem att gå och rösta.

”De flesta med intellektuell funktionsnedsättning röstar inte”

Tre undersökningar har gjorts för att kartlägga hur stor andel av personer med intellektuell funktionsnedsättning som röstar. Resultatet visar att det är betydligt färre än i övriga befolkningen. 1994 röstade 31 procent, 1998 röstade 20 procent och 2006 var det 43 procent som röstade.

– De flesta med intellektuell funktionsnedsättning röstar inte, så mycket kan man säga, menar Kjell Stiernholm, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet vuxenskolan.

Fick rösträtt först 1989

Anledningarna till att valdeltagandet är lågt är flera. Vissa tycker det är svårt att ta till sig av partiernas information om vilka frågor de driver och vad de står för. SVT Stockholm har sammanställt vilka frågor partierna i Stockholms stad driver för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, det kan du läsa här.

I FUBs kampanjgrupp nämns även rädslan för att göra fel, att det är mycket folk och högt ljud i vallokalen och rädslan att bli illa behandlad i samband med röstningen. Men ett par av deltagarna berättar också att vissa personer med utvecklingsstörning får höra att de inte får rösta.

– Personer med vissa funktionsnedsättningar fick inte sin rösträtt förrän 1989. Så jag tror att en del går kvar i tron att omyndighetsförklaringar fortfarande finns i Sverige, säger Kjell Stiernholm.

Ringar på vattnet

Att rösta handlar i förlängningen om att vara med och påverka sitt eget liv, menar Stefan Fagerström, verksamhetschef på FUB Stockholm.

– Jag hoppas det kan ge ringar på vattnet. Blir man medveten om sina rättigheter så kan man också vara med och påverka på andra sätt i sin vardag, säger Stefan Fagerström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.