Per Lööf bodde under flera år i en lägenhet med skyhög radonhalt. Trots att man på bostadsbolaget var väl medveten om problemet och vid flera tillfällen kontaktats av kommunen om saken gjordes ingenting. Foto: TT

Hundratusentals hem har för hög radonhalt

Uppdaterad
Publicerad

Hundratusentals svenska bostäder har för höga radonhalter – enligt Folkhälsomyndigheten tar många kommuner inte problemet på allvar.

Trots att exponering för radon i bostäder är den näst vanligaste orsaken till lungcancer ligger radonhalten i dag högre än riktvärdet i minst 400 000 bostäder i Sverige. Det visar en kommande rapport från Folkhälsomyndigheten som TT har tagit del av.

Större delen av dessa bostäder är lägenheter i kommunala bostadsbolag, särskilt på mindre orter, enligt Henry Stegmayr, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

– Det är allvarligt. Många kommuner har inte tagit radonfrågan på allvar, fast de är skyldiga att göra det, säger han till TT.

Tvist med bostadsbolaget

Per Lööf bodde under åtta år i en lägenhet i Åkeshov som efter en korrekt långtidsmätning visade sig ha en radonhalt på nästan 600 Becquerel per kubikmeter luft, alltså högt över riktvärdet. Han kontaktade sin hyresvärd, det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem, som inte gjorde något åt det.

När Per Lööf begärde ut uppgift från miljöförvaltningen visade det sig att kommunen redan ett flertal gånger tidigare hade kontaktat bostadsbolaget om de höga radonvärdena. Ärendet mellan Per Lööf och bostadsbolaget drevs nästan till tingsrätten, men stannade vid en förlikning där Per till slut fick ersättning av bolaget.

– Men jag ville inte bo kvar i lägenheten, utan flyttade därifrån. En bidragande orsak var den höga radonhalten, berättar Per Lööf för TT.

Per Forsling, chef vid förvaltningsstaben på Stockholmshem, hävdar däremot att bolaget tar radonfrågan på stort allvar.

– Så fort vi får kunskap om för hög radonhalt hanterar vi det så snart vi kan. Men det kan ta lång tid att göra en djupare analys av radonvärdet, säger han.

Frågan prioriteras bort

Skälen till att många kommuner inte tar tag i radonfrågan är inte ekonomiska, tror Henry Stegmayr, utan handlar snarare om att politiker i miljö- och hälsovårdsnämnderna prioriterar annat.

– Det är inte speciellt dyrt att komma under riktvärdet, men det kan bli dyrare när radon finns i själva byggmaterialet, som i blåbetong.

Kommunen är skyldig att begära in prover på radonhalten och utifrån dessa bedöma vad som ska göras, betonar han.

Nya riktlinjer inom EU

Enligt ett nytt EU-direktiv ska varje EU-land nu jobba fram en nationell handlingsplan i syfte att sänka radonhalterna i bostäder. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten som ska ta fram den. Målet är att ha handlingsplanen klar i slutet av nästa år.

Så sänks radonhalten

Visa

Radonhalten kan sänkas genom att:

1. Öka ventilationen i bostaden.

2. Täta rensbrunnar för avlopp, runt skyddsrör för vattenledningar eller i sprickor (om orsaken är markradon).

3. Installera en fläkt som suger ut markluften (radonsug) innan den kommer in i byggnaden.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer