Bosse • Varit på många ungdomsmatcher, fotboll hockey o innebandy, där nya domare varit jämnåriga med spelarna. I mina ögon, många feldomslut, men hört ytterst få kommentarer från spelare, ledare o publik. Kanske unikt, men som "utomstående" måste man lära sig att vara tyst och hålla käften. Skapar då en trevligare miljö för både spelare och domare. Respekt för att ALLA någon gång gör fel. Spelarna gör det hela tiden.

Tränaren • Tränar fotboll och handboll. Håller med många aktiva ledare nedan att det knappt förekommer hårda ord mot domare. Ungdomsidrotten har tagit väldigt stora steg mot hur det var för 30 år sedan då jag själv både spelade och var ungdomsroman.
Störst problem tycker jag faktiskt inte är föräldrar utan vi ledare. Vi har alla ett ansvar att markera mot olämpligt beteende och där kan vi nog alla bli bättre, inre bra inom idrotten...

Hugo • Dåliga ledare finns det om. Ingen kompetens bland flesta.

Fördömaren • Händer detta under en match jag dömer blåser jag av och skäller ut personen i fråga. Inte på mina matcher.

Rätt på • Jag vill inte på minsta sätt förta det allvarliga i situationen med dåligt beteende från ledare/spelare/föräldrar. Det skall man som domare inte behöva uppleva. Och vi måste vara rädda om våra domare. Vi redan för få av dem.

Jag har 15 år som ungdomsledare i fotboll och handboll i västsverige bakom mig. Jag har extremt sällan sett det olämpliga beteende som beskrivs. Men, absolut, varje gång är en gång för mycket.

Dock - det FINNS en aspelt på detta som det ALDRIG talas om. Och det är att det faktiskt FINNS domare som ÄR dåliga och partiska. Domar”yrket” lockar till sig en del individer som uppskattar, och i varierande grad missbrukar, den absoluta makt som domarpositionen ger. Det FINNS folk som dömer av fel anledning. De här individerna pratas det aldrig om. Jag har mött och sett ett antal sådana domare genom åren. Det skall tilläggas att det sällan/aldrig är fråga om unga personer.

Självfallet är man medveten om problemet inom både handboll och fotboll, men brist på domare leder till att de får vara kvar.

Anonym • Därför slutade jag spela när man hör föräldrar och kompisar skriker.
Du är dålig och spring fortare. Det har varit sånt på dessa aktiviteter sen jag slutade med fotbollen. Till och med mobbning och utfrysning sker.

Förälder • Min man var nyligen på dotterns fotbollsmatch för tjejer -09 där en mamma i motståndarlaget står från sidan och skriker ut sitt missnöje på domaren, en kille född -07. Min man säger till mamman att sluta skrika på domaren men får då som svar att domaren måste få veta att han gör fel o är dålig varav min man säger till att det ska hon inte alls kommentera utan tänka på att det är barn/ungdomar som dömer och att det är tragiskt att hon, en förälder, står och skriker på det sättet på en fotbollsmatch för barn/ungdomar. Han fick henne till slut att gå därifrån och lugna ner sig.
Med det i tanke så förstår jag att det blir färre och färre barn/ungdomar som vill lära sig att döma o bli domare för det finns riktiga idioter till föräldrar som inte kan bete sig och ha förstånd till att fel kan det bli men att domaren gör sitt bästa.
Domaren dömer och that's it!

Domare • Tyvärr förekommer det mycket sånt inom andra sporter också. Dömer själv handboll och kan åka 3-4 h för att döma en seriematch. Vi domare läger vår tid och engagemang på detta för spelarna och sportens skull men även för vår egen skull då vi älskar att göra detta. Tyvärr försvinner ibland glädjen och lusten när man får ta emot mycket skit. Önskar att fler (ledare, spelare och föräldrar) kan förstå att detta är något vi gör för att vi tycker det är kul och vill bli bättre på, inte något man gör för pengar. För 400 kr för en 8 timmars ”arbetsdag” hade jag aldrig valt om det inte var för att jag älskar sporten!

Mattias • Är tränare för ett pojklag. Oftast sköter sig föräldrarna tycker jag (såklart undantag finns). Desto tråkigare tycker jag när tränare för ett lag inte kan hantera situationen utan skriker på domare och egna spelare. Det händer kanske någon/några gånger per säsong så det är mer undantag än regel men när det händer blir man rätt trött. Även hur spelarna uppträder ibland (vi fick dödshot från spelare i en match nyligen mot ett av Stockholms stora lag... P09) Tränar tonåringar så det är mycket testosteron osv. men händelser som dessa gör att man tappar lusten/energin med att vara tränare. Det är också svårt att veta var gränsen ska dras för en rapport till förbundet osv. när det händer saker. Där kan nog förbundet bli tydligare.