Försöket ska pågå i två år. Tanken är att intagna med så kallade neuropsykiatriska funktionshinder (damp, adhd, Aspergers syndrom) ska särskiljas från övriga intagna. De ska sedan behandlas med centralstimulerande medicin som påverkar hjärnans signalsubstanser.
Medicinen har likheter med amfetamin, men saknar ruseffekt. En fjärdedel av de intagna vid slutna anstalter beräknas lida av neuropsykiatriska funktionshinder sedan barndomen.
När det gäller personer som dömts för grov våldsbrottslighet är det drygt hälften som lider av den här typen av funktionshinder.
Något på spåren
Den svenska kriminalvården fick upp ögonen för sambandet mellan brottslighet och neuropsykiatriska funktionshinder så sent som för fem år sedan.
-Det var när jag gjorde en kartläggning av unga kriminella som misslyckades med allt, även inne på anstalterna, som jag såg sambandet med till exempel adhd, säger Steve Ericsson, verksamhetsutvecklare inom kriminalvården, Örebro.
-Då insåg jag att jag var något på spåren, säger han.
Efter hand har sedan dess kunskapen blivit allt mer accepterad inom kriminalvården och andra samhällssektorer.
På onsdagen hölls en konferens om ämnet i Luleå med 490 deltagare från polisen, socialtjänsten, skolan, kriminalvården, åklagarmyndigheter och psykiatrin i norra Sverige.
Hjälp i skolan
Där framkom bland annat att intagna som är narkomaner ibland hamnat i missbruket när de använt amfetamin som självmedicinering mot damp eller adhd.
-Kriminalvården satsar rätt mycket på missbruksbehandling, men då gäller det också att ta tag i orsaken till missbruket, säger Steve Ericsson.
Han efterlyser också större insatser från skolan och samhället för att redan i barndomen hjälpa dem som lider av dessa funktionshinder. Det skulle förhindra att många blir brottslingar, tror Steve Ericsson.