En del tänker inte på det alls, men för några av Kärrtorpsborna har demonstrationerna etsat sig fast och förändrat synen på grannar och medmänniskor. På måndag är det ett år sedan en grupp Kärrtorpsbor anordnade en fredlig demonstration på torget. De hade fått nog av nazistisk närvaro och klotter i området och ville säga ifrån. Ammar Korshed var en av dem som startade linje 17 mot rasism.
– Det var allt från nazistisk march på idrottplatsen till klotter på gymnasieskolan och även fall av misshandel och försök till misshandel. Därför bestämde vi som bor här att vi behövde göra någonting tillsammans, berättar Ammar Korshed.
På torget samlades ett hundratal personer, och däribland fanns pensionärer och barnfamiljer. Men den fredliga samlingen förvandlades plötsligt till tumult.
Landade bredvid barnvagn
Ola Hakefelt som också var med och startade linje 17 mot rasism berättar hur han såg glasflaskor komma flygande i luften.
– Så jag började titta uppåt, för det kom fler flaskor flygande. Så flög en falska ner vid sidan om mig och den slog ner precis en halvmeter från en kvinna med barnvagn, och hon hade sådan panik i ansiktet, säger Ola Hakefelt.
Trodde att det var pistolskott
Julieta Cedelöf går på Kärrtorps Gymnasium, och även hon var på plats den dagen.
– Jag såg svartklädda män som sprang mot folkmassan, de var maskerade och kastade smällare. Det lät som pistolskott först, så om jag blev rädd så förstår jag hur rädda barnen blev, säger hon.
Motade bort nazisterna
Mot folksamlingen kom ett 40-tal män från nazistiska Svenska Motståndsrörelsen. De kastade glasflaskor, bengaler och smällare, och var utrustade med påkar och sköldar. Polisen togs helt på sängen, men demonstranterna lyckades tillsammans mota bort nazisterna mot skogen, och en del tog till våld.
– Det är viktigt att kunna försvara sig. Vi måste försvara oss om vi blir angripna. hade vi inte försvarat oss hade det antagligen slutat mycket värre. Här fanns ju pensionärer, barnfamiljer och alla möjliga, så det hade kunnat bli ett blodbad, säger Ammar Korshed.
Ola Hakefelt fasar inför tanken på om demonstranterna inte hade gått emot nazisterna; om nazisterna hade lyckats driva bort dem och om folk hade flytt från torget.
– Den stämning som hade spritt sig då, den hade jag inte ens velat tänka på.
Ny demonstration drog 20.000
Nazistattacken skärrade stockholmarna, och plötsligt vändes allas ögon mot lilla Kärrtorp. En vecka senare anordnades en ny demonstration som lockade närmare 20.000 personer.
– Vi var tvungna att bli attackerade för att någon skulle uppmärksamma situationen. Men då började började folk se allvaret i det som håller på att ske, och det var ju väldigt bra. Men det kunde ha hänt lite tidigare. Vi skulle inte ha behövt bli utsatta för en attack, säger Julieta Cederlöf.
Flera dömda
Och det blev ett rättsligt efterspel. Två av de antirasistiska demonstranterna åtalades varav en vänsterextremist dömdes för försök till dråp.
Nio av nazisterna är dömda och ytterligare 15 är åtalade för våldsamt upplopp. Och ännu ett år efter händelsen pågår förundersökning mot ytterligare sju av nazisterna.
Nationell rörelse mot rasism
Det som pågick i Kärrtorp fick ringar på vattnet och satte igång en nationell rörelse mot rasism. Runt om i landet anordnades nya demonstrationer, och Kärrtorp blev synonymt med att gemensamt stå upp mot rasism.
Men efter en tid lade sig mediebruset, och Kärrtorpsborna återgick till sin vardag. Men på måndag hålls en ny demonstration på torget i Kärrtorp.
Hur skulle du beskriva skillnaden mellan Kärrtorp för ett år sedan och Kärrtorp idag?
– Framför allt tror jag att det finns en ökad medvetenhet om att det går att göra någonting och att vi behöver göra någonting. Jag tror också att det är en större sammanhållning här och jag tror också att fler känner sig tryggare nu än för ett år sedan, säger Ammar Korshed.
– Det har fått en betydelse att bo i Kärrtorp. Vi brukar säga till våra vänner från hela landet att vi bor i Kärlekstorp, säger Johan Meiling.
På ettårsdagen kommer en ny manifestation att hållas på torget i Kärrtorp.