Stockholm ratar framtida konstgräsplaner – vill minska mikroplasterna

Publicerad

Konstgräsplaner är en av de största utsläppskällorna av mikroplast och i Stockholms stad finns 55 sådana bollplaner. Nu vill politikerna att stadens konstgräsplaner ska bli mer miljövänliga.

Mikroplast i miljön har uppmärksammats allt mer under de senaste åren och Stockholms stad har utrett vilka källor som orsakar spridning av plasterna. Konstgräsplaner är en av dem.

Spill från konstgräs. Foto: TT

Konstgräsplanerna är populära eftersom att de förlänger spelsäsongen och minskar slitaget på ytorna.

”Fiskar tror att det är plankton”

Men konstgräset innehåller granulat, små korn av plast eller gummi, och det har visat sig vara ett problem för vattnet runt om i Stockholm. De små plastkornen sprider sig nämligen dit.

– Vi ställer hårda kemikaliekrav på granulaten. Men att det kommer ut en massa plastpartiklar i vattnet är inte bra. Fiskar äter granulaten och tror att det är plankton vilket gör att de börjar svälta, säger klimat- och miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP).

Granulatet fungerar som ett ifyllnadsmaterial till planerna och när planen används och underhålls försvinner en del av gummikornen.

För att underlaget ska ha de önskade egenskaperna fylls planerna regelbundet med nytt granulat. Samtidigt ser man förhöjda halter av mikroplast i vattnet runt om i Stockholm.

– Vi måste jobba på att få bort mer plast från våra vatten, säger Katarina Luhr (MP).

I videon längst upp berättar Katarina Luhr (MP) hur granulaten sprids från bollplanen till vattnet.

Vill ersätta mikroplasten

För att minska mikroplasterna i Stockholms vatten vill man ersätta granulaten med något mer miljövänligt material.

Men något material som är lämpligt för en fotbollsplan har enligt Katarina Luhr ännu inte hittats.

– Allting har inte fungerat lika bra som de här plastpartiklarna så nu har vi fokus på att lägga så lite konstgräs som möjligt. Det man lägger ska vara så bra som möjligt. Utvecklingen ska följas så att man kan byta mot något annat om det inte fungerar.

Konstgräsplaners miljöpåverkan

Visa

Konstgräsplaner i Sverige

Det finns i dag över 1 000 konstgräsplaner i Sverige och cirka 100 nya byggs årligen.

För att underlaget på en konstgräsplan ska ha de önskade egenskaperna fylls planen med stora mängder fyllnadsmaterial, oftast i form av granulat.

De granulat som används på konstgräsplaner är återvunna bil- och maskindäck, nytillverkat vulkaniserat industrigummi eller nytillverkad termoplast.

Påverkan på miljön

Den typ av granulat som används i konstgräsplaner är så små, ungefär 2-3 millimeter, att de räknas som mikroplast när de sprids till miljön.

Granulat innebär miljörisker dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.

En uppskattning som har gjorts visar på att den totala mängden granulat som årligen potentiellt kan spridas från svenska konstgräsplaner uppgår till 1 640-2 460 ton. Hela denna mängd sprids sannolikt inte, utan en viss mängd kompakteras i planen, och en viss mängd samlas upp som avfall utanför planen. Andra uppskattningar visar att cirka 630-1 264 ton granulat kan spridas från konstgräsplaner per år i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer