Lärare oroliga inför skolstarten: ”Väldigt tight att få det gå ihop”

Publicerad

På Kvarnbyskolan i Rinkeby har lärare sagt upp sig och tre tjänster har försvunnit – en konsekvens av att staden gjort om bidragssystemet. Förändringen drabbar framför allt skolor i utsatta förorter.
– Det känns osäkert, säger läraren Patrik Karlsson.

På Kvarnbyskolan i Rinkeby förbereder mellanstadielärarna Patrik Karlsson, Bibbie Enström och Jan Wärmegård inför skolstarten. Men tre tjänster har försvunnit och pusslet går inte riktigt ihop.

– Det känns osäkert, vi försöker att bädda för att våra elever ska få det stöd de behöver, men det är väldigt svårt att känna trygghet i att vi ska kunna möta de behov som finns, säger Patrik Karlsson, lärare på Kvarnbyskolan.

Anledningen till neddragningarna är att staden har gjort om bidragen till skolan. Från och med årsskiftet skiljer man på socioekonomiskt stöd och bidrag för nyanlända.

Förortsskolor får mindre pengar

I takt med att allt fler skolor i innerstaden tar emot fler nyanlända får de också mer pengar. Förlorarna blir de förortsskolor som tappar elever. Lärarna på Kvarnbyskolan är oroliga.

– Kommer jag kunna ge eleverna så mycket stöd som jag kunnat tidigare med mindre resurser? Det är min stora oro, säger Jan Wärmegård, lärare på Kvarnbyskolan.

Lärarna på Kvarnbyskolan menar att omfördelningen drabbar dem hårt.

– Det kan låta lite med tre tjänster, men det spelar stor roll för oss i vår arbetssituation och för barnen som behöver extra stöd, det blir väldigt tight att få det att gå ihop. Jag förstår inte hur det socioekonomiska bidraget inte kan öronmärkas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden, det känns kortsiktigt, säger Bibbie Enström.

– Ja, risken med det här är att elever i det här området inte klarar skolan, vilket kan bli väldigt dyrt för samhället om tio år, fortsätter kollegan Jan Wärmegård.

Skolborgarrådet: Kan inte göra mer

Skolborgarrådet Olle Burell (S) menar att förändringen är nödvändig.

Skolborgarrådet Olle Burell (S).

– Det är väldigt bra att alla skolor hjälps åt att ta emot nyanlända och då är det klart att resurser måste följa med till de skolor som tar på sig en ny uppgift. Men jag skulle vilja ge de skolor som förlorat den uppgiften och som förlorar alla pengar i stort sett direkt en bättre stabilitet och en övergångsfas så att de inte måste säga upp folk innan man hunnit hitta nya arbetsformer, säger han.

– Vi har skolor på Järva där inte ens 30 procent av eleverna når kunskapskraven i alla ämnen och där inte ens hälften av alla elever är behöriga till gymnasiet. S har haft fyra år på sig utan några förbättringar,  säger Anna König Jerlmyr (M) oppositionsborgarråd.
Olle Burell menar att han inte kan göra mer som skolpengssystemet ser ut idag, där pengarna följer med eleverna.

Anna König Jerlmyr (M) oppositionsborgarråd

– Även om vi skulle vilja att mer av pengarna stannar kvar på Kvarnbyskolan så är vi förhindrade att göra det och det skulle jag vilja ändra på. Jag kommer ligga på våra rikspolitiker för att förändra det svenska skolpengssystemet, säger Olle Burell.

– I utsatta områden är en skola av hög kvalitet extra viktig. Vi måste också locka ännu fler skickliga lärare till ytterstaden och vi har därför i vår skuggbudget tydligt prioriterat 130 förstelärare till grundskolor i ytterstaden, säger Anna König Jerlmyr (M) oppositionsborgarråd.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer