Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– När jag började visste jag ingenting om odling, men nu skulle jag aldrig kunna tänka mig att lämna det här, säger förskoleläraren Maria Mendoza. Foto: Frida Jareteg/SVT

Livstidslånga köer till kolonilotter hämmar odlingsboomen

Uppdaterad
Publicerad
De senaste åren – och än mer i coronatider – har en odlingstrend fått fäste i allt yngre generationer. Samtidigt som köerna till kolonilottsområdena i Stockholm har växt lavinartat har inga nya områden tillkommit på närmare två decennier. På de populäraste platserna kan du få vänta en hel livstid på att få köpa en lott.

I Södra Tantolundens koloniområde är köerna kanske som allra längst i hela landet. Med 110 stuglotter till förfogande, varav i snitt fyra byter ägare varje år, så kommer merparten av de 600 personerna i kön vara lottlösa i decennier framöver. Många koloniföreningar har helt stängt sina köer – det finns helt enkelt inte möjlighet att leva upp till efterfrågan.

Sedan coronapandemin slog till har koloniföreningarna märkt en tydlig tillstormning av nya odlingsintresserade. 

– Jag tror vi är många som ser att att kolonilotterna aldrig har varit så välskötta som nu. Alla föreningar rapporterar att det är jättemånga fler som har ställt sig i kö, säger Katja Jassey, en av initiativtagarna till projektet Orten Odlar som arbetar med att stärka kolonilotternas funktion i ytterstadsområden.

Få nya kolonilotter

I Stockholms stad finns runt 58 olika kolonilottsområden med totalt cirka 7 400 lotter men trots befolkningsökning och växande intresseköer har bara runt 20 nya enskilda kolonilotter tillkommit de senaste åren, enligt siffror från trafikkontoret.

I ett budgetuppdrag i 2020 års budget finns formulerat att stadsdelsnämnderna ska ”bidra till goda möjligheter för stadsodling i parker, på kvartersgårdar, tak, kolonilotter och gågator”. Satsningar som Stockholms stad redovisar från de senaste åren handlar främst om stadsodlingar, alltså exempelvis pallkragar i parker och på innergårdar.

– Den biologiska mångfalden är tio gånger större på en kolonilott än i stadsparksmiljöer, enligt forskning från England. Du kan inte heller odla särskilt mycket mat i en pallkrage. De kan inte ersätta koloniområden, säger Katja Jassey.

I videon ovan möter vi odlaren Maria Mendoza på Ärvinge trädgårdsförening i Kista. För henne är kolonilotten en stor tillgång för välmåendet.

Kolonikuriosa

Visa

Den yngsta föreningen i Stockholm är Årstafältets koloniområde, bildad i oktober 2002.

Skarpnäcks koloniområde är störst i staden, med sina 554 stuglotter. Totalt i Skarpnäck finns 2 250 kolonilotter fördelat på 14 områden.

Den äldsta föreningen i Stockholms stad är Söderbrunn på norra Djurgården, där ett koloniområde anlades 1905.

Koloniträdgårdsföreningarna betalar arrende enligt 25-åriga avtal och ansvarar själva för drift och underhåll av alla anläggningar inom områdena som t.ex. vattenledningar, toaletter och föreningsbyggnader.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Corona i Stockholm

Mer i ämnet