Tredelad bild. Vänster: high-five bland bowlare. Mitten: man kastar bowlingklot. Höger: klot rullar mot käglor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det är mycket high five”, säger Marvin Semakala. När det saknades mötesplatser startade han en bowlingförening. Se glädjen på bowlingträffarna som förebygger ensamhet bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Foto: Michelle Derblom Jobe/SVT

Marvin saknade mötesplatser – startade funkisbowling

Uppdaterad
Publicerad

När Marvin Semakala var i 20-årsåldern upplevde han att det saknades aktiviteter och mötesplatser för unga vuxna med funktionsnedsättningar. När kommunen inte visade något större intresse i frågan beslutade han sig för att själv ta tag i saken – och startade en bowlingförening.

Ofrivillig ensamhet är vanligare bland personer med funktionsnedsättningar än de utan. Det är en högre andel som bor ensamma, känner sig ensamma och som saknar en nära vän. Det visar kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort baserat på bland annat en undersökning om levnadsförhållanden i Sverige.

Marvin Semakala har själv en intellektuell funktionsnedsättning och han såg tidigt en risk för att människor skulle bli hemmasittande när det saknades mötesplatser och fritidsaktiviteter. Därför startade han en bowlingförening.

Målet: En till grupp

Sen starten 2008 har föreningen vuxit till ungefär 85 medlemmar. Vissa har åkt ända från Järna och Norrtälje för att vara med på bowlingen i Åkeshov.

För att alla ska kunna träna har antalet grupper successivt utökats. Nu tränar han fyra grupper i veckan.

– Den har vuxit senaste tiden, det är jättekul. I framtiden kan vi kanske skapa en till grupp, det är det stora målet.

Man i svart tröja gestikulerar vid en bowlinghall med flera banor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Med fler grupper behövs också fler ledare. Sebastian Percan var tidigare deltagare men har nu blivit ledare. ”Det är svårt men jag börjar bli bättre”. Foto: Michelle Derblom Jobe/SVT

Så löste jag det

Så löste jag det

Jan Lundell i Uppsala • Kul med Zacks konditionsträningslösning.
Huvudsaken att benen får ordentlig fart! 🚴‍♂️💫💥

Stig • Nu är det inte bara personer mellan 18 och 65 år som rekommenderas vara aktiva, utan även personer över 65 år när man läser på FHM webbsida.

Ja precis. Svarade på en annan fråga om det här.

Omp • Jag är hemskt ledsen, men det är inte konditionsträning om det inte sker en rimlig pulshöjning. På samma sätt som att motion och träning inte är samma sak, det måste finnas en belastande effekt för att systemet skall förbättras. Vill han spela och faktiskt träna samtidigt finns det cykelspel i form av Zwift eller MyWhoosh som faktiskt använder din fysiska output i spelet.

Alex • Märks att det är morgon iallafall, fan vad griniga alla som skriver in är

Kalle • Lite för lågt tempo på trampandet, klart att träningen blir tråkig då det inte ger resultat. Spinning och hög puls ger kondition och tryck i pumpen

Adam Svensson • Bra lösning för honom! Men, blir det någon konditionsträning? Ser ut som att trampen är väldigt ojämna och långsamma, nästan obefintliga i videon? Det kanske går fortare utanför kameran?

Henrik Nilsson • Känns som om det här missar stora bitar i vad träning är, att träna är ju mycket större en att få benen att gå medans man spelar. Vist bättre en att sitta still men om man inte pressar sig så blir det ju inte heller samma payoff.

Hallå där Henrik! Du har ju rätt i att det inte är lösningen för att få en fullkroppsträning. För Zacks del har det inte heller varit tänkt så, utan det här var hans lösning specifikt för konditionsträning, som han tycker är tråkigt. Han tränar även styrketräning utöver detta.

Perra • Vart tog ”man ska lära sig att kunna ha tråkigt” vägen? ;-)

Jörgen • Har man sunda åsikter så väljer SVT moderatorn alltid att rata skribenten. Vem är då ett hot mot yttrandefriheten?

Vill SVT vara populistiska så se till att ge folk möjligheten att ventilera åsikter och även motivera dessa. Därefter måste reportern börja sitt jobb och ställa motfrågor i riktning där ekvationen går ihop. Tydligt i så gott som alla era reportage så är det en enbent åsikt som lyser utan motfråga till orsaken. Ett varför saknas alltid. Är det som så att journalister inte läser på vilket renderar till erat dåliga renommé. I erat yrke ska man kunna följa en tråd. Inte komma in med en agenda som i de flesta fallen. Då blir det ett sossigt inslag och det är dåligt för alla.

Hej Jörgen, vad tråkigt att du uppfattar det som att vi inte når hela vägen fram med exempelvis motfrågor. Här kan du läsa mer om hur vi på SVT Nyheter jobbar.

Johan • I inslaget om matsvinn hänvisas felaktigt till livsmedelsavfall. Livsmedelsavfall är årligen ca 117 kg per person och är allt som kastas t ex potatisskal, köttben, kaffesump och matsvinn. Matsvinn är bara den mat som kunde ätits upp och är årligen ca 15 kg per person i snitt. Det är dessutom ofta tillagad mat som ökat kraftigt i vikt vid tillagning, som t ex pasta, ris och linser. Det gör det svårt att jämföra med inhandlade ”matkassar” som tyvärr dock ofta görs som ”var tredje matkasse slängs” och liknande felaktigheter. Om alla 15 kg matsvinn var t ex ris motsvarar det 3 kg okokt ris, ca två teskeder per dag.

Hej Johan! Tack för att du förtydligade detta.
Så här skriver Naturvårdsverket:
Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år.  

De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter. Jämfört med den tidigare undersökningen från 2014 tyder det på att de svenska hushållen häller ut mindre mängd mat och dryck i avloppen per person.  

Så löste jag det

Det här är en del i SVT:s satsning Så löste jag det.

Har du stött på ett problem i din vardag, och hittat ett kreativt sätt att lösa det? Kan din lösning hjälpa andra?

Nu kan du berätta i SVT:s satsning, hör av dig till salostejagdet@svt.se!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyheter från redaktionen i Flemingsberg

Mer i ämnet