Mästerkocken Johan Jureskog menar att det här fenomenet är ovanligt och säger att han själv bara stött på det en gång under sin karriär. Foto: TT/Privat

Mästerkocken Jureskogs hårda dom om Polianas köttbit: ”Den måste kasseras”

Uppdaterad
Publicerad

Efter att köttkonnässören Johan Jureskog fått se bilden på Polianas tilltänkta middag tror han det är en inflammerad hårsäck som ligger bakom den brungeggiga köttbiten.

– Den måste kasseras, säger han till SVT Nyheter.

Poliana och hennes familj fick sin brasilianska middagsplan förstörd av en dålig köttbit. Johan Jureskog, mästerkock på köttrestaurangen AG i Stockholm tror sig veta vad det handlar om – men betonar att man måste konsultera veterinär för att veta säkert.

– Jag tror det är en inflammerad hårsäck, en så kallad inombordare. Det här är jätteovanligt, jag skär i en hel del kött och det har hänt mig en gång under alla år, säger han till SVT Nyheter.

Köttet som Poliana och hennes familj fick slänga var från Irland, ett land som Jureskog menar har ett oförtjänt dåligt rykte. Han menar att vi i stället borde titta på Sverige och se vad vi kan göra bättre. Och det finns en del att jobba på.

Alla måste ta ett större ansvar

– För att Sverige ska bli ett bättre köttland, rent nötköttsmässigt, måste alla ta sitt ansvar. För vi ligger långt efter i dag.

Johan betonar att vi måste bli bättre på att förstå hur djuren har levt och att konsumenter också måste ta ett större ansvar och fråga sina handlare vad det är för kött.

Johan Jureskog menar också att det är viktigt för branschen att ge tydlig information till konsumenterna. Det finns tre kategorier nötkött, som alla har olika egenskaper med för- och nackdelar.

1. Mjölkkossor:

– Jag har själv haft några av mina bästa matupplevelser med feta gamla mjölkkossor. Och i dag med hållbarhetssnack så finns det inget bättre och mera hållbart än att äta upp våra gamla mjölkkossor.

2. Djur som är uppfödda för att ätas:

– Djur som är uppfödda på kolhydrater. Då växer djuren snabbt och kan slaktas efter cirka 20 månader. Och det blir tokmört. De har inga fibrer i musklerna. Men är det rimligt att vi använder jordens resurser för att odla grödor till djur som ska bli mat. Jag tycker inte det.

3. Gräskött:

– Det måste vi ha även i Sverige för att hålla skog marker fria från överväxt. Det köttet tar minst dubbelt så långt tid. Och det blir lite mer tuggmotstånd. Jag tycker man kan börja där.

Tips: Ät två veckor gammalt kött

När väl slakten är gjord kan dina dyrgripar fortfarande smaka illa. Djur som varit stressade vid slakt blir sega, så till den grad att de knappt går att äta, menar Jureskog.

Men han skickar också med ett tips inför sommarens många matstunder med kött involverat.

– Generellt: Man ska aldrig någonsin äta ett nötkött som är mindre än två veckor från slakt. Det tar två veckor för att rigor mortis ska gå ur köttet. Köttet ska nästan ligga på utgångsdatum, då är det som godast, säger han.

Det är den svenska utmaningen

Och jämför man länder sticker Australien ut i sin hantering av köttet, vilket ger en hög kvalitet.

– Titta på Australien: De har en sådan renlighet, en sådan preussisk slakt, att det håller mellan två och tre månader vakuumförpackat. När det har legat i båt över så är det väldigt mört när det kommer fram.

Han passar också på att skicka en passning till matindustrin:

– Det är det som svenska marknaden brottas med: De vill få ut det så fort som möjligt för att tjäna sina pengar.

MISSA INTE: Ladda ner SVT:s app för mer lokala nyheter

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.