Efter att en man i 50-års åldern sköts till döds i en villa Tullinge förra veckan har två tonårspojkar, 17 och 19 år, häktats för medhjälp till mord.
Den skjutna var pappa till en 25-årig man som misstänkts för en skjutning riktad mot släktingar till den så kallade ”Kurdiske räven”.
Ovanlig sekretess
De häktade tonåringarnas namn har nu sekretessbelagts i häktningsprotokollet, vilket är mycket ovanligt.
– Huvudregeln är att det är att en persons identitet blir offentlig när man har en häktningsförhandling, säger Christoffer Dénery, chefsrådman vid Södertörns tingsrätt och rättens ordförande vid förhandlingen.
”Ska mycket till”
Enligt Christoffer Dénery är det här den första gången han själv belägger häktades identiteter med sekretess.
– Det ska mycket till för att man ändå ska välja att använda sekretess. Det behöver finnas andra intressen i sammanhanget som väger tyngre än att den häktades identitet ska bli offentlig, säger han.
Beror det på detta specifika fall, eller har senaste tidens våldsvåg skapat ett ökat behov av att använda sekretess?
– Både ja och nej, jag har gjort en prövning i det enskilda fallet.
Risk för närstående
En orsak till sekretess kan vara att den häktade eller dennes närstående riskerar att utsättas för brott. I häktningsprotokollet för en av de häktade framgår att kammaråklagare Mikael Carlsson begär att hans identitet ska vara sekretessbelagd på grund av denna risk, skriver Expressen.
I protokollet står:
”...det kan antas att sekretess B eller någon närstående till denne kan utsättas för fara, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.”
