– Det kan vara hundra år sedan någon var här och sjömätte. Då mätte man med handlod och inte ens i meter, utan i fot och famnar. Det finns massor av överraskningar här, säger Mårten Hörlin som är befälhavare Sjöfartsverket sjömätningsfartyg Anders Bure.
Havsbotten syns tydligt på skärmen när Sjöfartsverket med modern teknik mäter djupet utanför Dalarö i Haninge. Maria Sandberg som är sjömätare på Sjöfartsverket, berättar att hon ser många bildäck på sjöbotten och att de ibland stöter på vrak.
Nu har hon hittat något som kan vara en kanot.
Flera överraskningar
– Den är ungefär fyra meter lång och här är sittdynorna. Det är kul att mäta där det är grunt för då får vi bra upplösning, säger hon.
Här i det smala Aspösundet bjuder botten på överraskningar. Det är mycket djupare än det stod i sjökortet och under en brant hög klippa finns en gömma under vattenytan.
– Det finns ett överhäng, så det är ett perfekt gömställe för en liten ubåt, skrattar Mårten Hörlin.
100 miljarder djupdata
De svenska havsdjupen blir allt mer kända och den svenska djupdatabasen innehåller numera över 100 miljarder lagrade djupuppgifter. Nu har turen kommit till Stockholms skärgård, i ett samarbete mellan Sjöfartsverket och Stockholms läns landsting mäts djupet i Stockholms grundare vatten upp.
Projektet är EU- finansierat och anledningen är att man vill höja säkerheten till sjöss och effektivisera skärgårdstrafikens rutter för att minska bränsleförbrukningen. Ju närmare botten ett fartyg rör sig desto högre är motståndet i vattnet och det krävs mer energi för att driva båten framåt.
– Det är nödvändigt att mäta upp djupet för att vi ska kunna göra bättre genvägar och för att veta hur djupt det är. Vi kan inte köra fort där det är grunt utan vi vill lägga kraften på att köra fort där det är djupt, säger Mårten Hörlin.
Från Landsort till Arholma
Fram till nästa sommar kommer ett hundratal områden mellan Landsort och Arholma att mätas upp. Fram till år 2020 finns en målsättning att bygga ut skärgårdstrafiken, enligt Stockholms skärgårds- och regionsplanelandstingsråd Gustav Hemming (C).
– Vi har ett antal öar där det bor mycket folk och de ska ha en trafik som gör det möjligt att arbetspendla. Kan vi lägga mindre pengar på bränsle för att istället lägga pengarna på utökad skärgårdstrafik så är det jättebra, säger Gustav Hemming (C).
Redan till hösten kommer Waxholmsbolaget få ta del att de nya mätningarna men enligt Mårten Hörlin blir det troligtvis inga stora förändringar i skärgårdstrafikens rutter. Sjömätningarna pågår till nästa sommar men det dröjer några år innan nya grund och djup kommer i tryck.
– De data vi samlar in kommer in i sjökortet år 2019, då kan alla få ta del av dem.