Nystart för Husby- boende vill ha makt

Uppdaterad
Publicerad

Nytt engagemang spirar i Husby. Nu samarbetar man över gränserna för att ge området en nystart. På lördag arrangeras en folkfest.

Faluröda hus med vita knutar, fågelsång och äppelblom. Vi är i Husby, en bullerbylik miljö, rätt annorlunda än det vi vant oss vid att se på TV-bilderna från kravallerna för ett år sedan.

Inte heller hembygdsgården som bara ligger några minuters gångväg från centrum, klarade sig undan. Men nu byggs huset som då brändes ned, upp igen. Aktivisterna i Nätverket Norra Järvas stadsdelsråd, har samlats för att planera lördagens folkfest i Husby centrum.

Här finns representanter för hantverksföreningen, scouterna, kvinnogrupper, politiska aktivister, miljöonitiativ, moskén, mf.

– Jag heter Rafael och representerar en förening som kallas ”den gulliga folkrörelsen”, berättar en man.

– Vi har odlat i Akalla och vi vill uppmuntra Husbyungdomar till att börja med stadsodling.

Johanna Tysk är en annan aktivist, medlem i Streetgäris, en av de grupper som bidrog till att få stopp på upploppen förra året, genom att gå ut på gatorna och prata med ungdomar.

– Vi är en förening som jobbar med att ge kraft till kvinnor genom nätverk, och på olika plattformar. Vi är för alla åldrar och vi vill ge varandra kraft att vara de vi är, säger hon.

Ett år efter kravallerna som satte Husby på världskartan går det inte att ta miste på känslan av samhörighet i den här hembygden. Norra Järva stadsdelsråd är ett nytt nätverk som ska driva lokala frågor gentemot politiker och tjänstemän.

Vill driva positiva förslag

– Det finns väldigt många engagerade aktivister i många olika typer av föreningar här i Husby. Vi vill gå ihop för att driva gemensamma krav. Till exempel nu då man går vidare och försöker driva Järva-lyftet, nu kräve rvi att det ska vara en deltagande demokrati, säger Arne Johansson, ordförande i nätverket.

– Vad betyder det?

– Vi vill ha makt åt de boende att vara med från början att väcka positiva förslag, men också kunna säga nej till rena vansinnigheter.

Diana Gorgees är på möte för första gången.

– Jag pluggar till socionom. I nätverket pratar de om intressanta frågor. Man tänker på varför samhället ser ut som det gör. Kan vi lösa problemen tillsammans på något sätt?

”En dag för Husby” kallar man folkfesten som nätverket Norra järvas stadsdelsråd arrangerar på lördag. Det ska bli musik, mat, teater, film och utfrågning av politiker. Man delar flygblad i centrum för att informera.

På en bänk sitter några killar.

Här här står det två äldre män och delar flygblad medan ni sitter på bänken..?

– Jag uppskattar deras initiativ. Att vill ena folket, både vuxna och ungdomar. Jag har tagit ett flygblad och jag ska verkligen medverka på den här dagen, säger Amir Ali.

Muhammed Karim stämmer in:

– Det krävs väldigt mycket motivation. Det har hänt en del här, du vet. Det är inte första gången någon försöker förändra här i Husby.

Utanför tunnelbanan träffar vi Hamza Yasin. Han har varit med i Megafonen, ungdomsorganisationen i som fick mycket uppmärksamhet innan och efter kravallerna. Han tycker att Husby behöver en ny röst som talar för de boendes gemensamma intressen.

-  Sedan kravallerna har man ignorerat Husby, tycker han.

Vad är det som behövs göras menar du?

Man måste sänka hyrorna, se till de fattiga människorna som bor här. Ställa upp för Husby.

Järvaområdet är ett ”demokratilabb”

Johanna Tysk från Streetgäris menar att det finns ett väldigt stort behov av att mötas över samhällets ”inbillade gränser”.

– Det verkar finnas ett stort engagemang i Husby just nu?

– Ja, absolut. Hela Järvaområdet har ett väldigt stort engegemang och stor komptetens kring demokratifrågor. det är som ett stort demokratilabb, hela området. Jag bor själv i Tensta och har varit aktiv i olika rörelser i flera år. Det är en resurs om man kan börja ta tillvara den på jämlika sätt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer