Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Överskott av säljare på bostadsmarknaden

Jämfört med förra året finns det nu fler säljare och färre köpare på marknaden. Foto: TT/Erik Olsson Fastighetsförmedling

Priserna på bostäder har skenat de senaste åren. Men nu märks en utplaning av priserna. Under maj kan man enligt Erik Olsson Fastighetsförmedling se att det just nu är är köparnas marknad.

Låga räntor och avsaknad av krav på amortering har bäddat för att bostadspriserna stigit de senaste åren. I juni införs kravet på amortering och troligtvis har det påverkat utbudet av försäljningsobjekt som just nu är stort.

– Det är ett jättestort utbud i Stockholm just nu. Det har ökat dramatisk de senaste veckorna. Vissa säljare är inte så skarpa utan vill pröva lyckan, säger informationschefen på Erik Olsson, Johan Nordenfelt och fortsätter.

– Vi brukar ofta ange i andelen vi säljer innan visning. För ett år sedan var det 25 procent nu 7 procent. Vi kan inte se någon prisnedgång än. För att det ska märkas gäller att bostäderna säljs. Men nu är det många bostäder som inte säljs och de ingår ju inte i statistiken. När säljarna sänker sina priskrav kommer man märka en mindre prisnedgång.

Trenden om att färre lägenheter säljs innan visning finns även i Göteborg och Malmö. I Göteborg kan man precis som i Stockholm se hur det kommer färre besökare på varje visning.

Köparnas marknad

Enligt svensk mäklarstatistik har prisutplaningen främst skett på bostadsrätter. De senaste tre månaderna har priserna ”bara” gått upp två procent i Stockholm. I bland annat Norrtälje, Salem och Sigtuna har priserna sjunkit. Likaså på Östermalm.

– Det hela baserar sig på att det var en rush för ett år sedan. Många ville förekomma amorteringskraven. Nu är det aktivitet igen då man från säljarsidan hade hoppats på en repris från förra året. Många skickar ut sin bostad och hoppas på lyckan, säger Johan Nordenfelt.

Amorteringskrav som bankerna redan har

Att amorteringskraven i juni införs behöver inte ha så stor påverkan som man först trott. De flesta banker har redan samma krav som lagförslaget säger, däribland SEB och Swedbank.

– Bankerna har kommit ikapp och förbi politikerna när det kommer till krav på amortering. Vissa banker har gått ännu längre då de ställer krav på hur mycket lån man får ha i relation till lönen, säger Johan Nordenfelt.

Amorteringskraven

Visa
  1. Att nya lån ska amorteras med 2 procent om året ned till 70 procent av bostadens värde och sedan vidare till 50 procent med 1 procent per år.
  2. Det gäller också när man utökar ett befintligt lån med bostaden som säkerhet för att till exempel bekosta reparationer och hamnar på en belåningsgrad över 50 procent.
  3. Undantag för amorteringsreglerna kan ges under en begränsad period vid exempelvis, sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall i familjen.
  4. Undantag gäller också lån för nyproducerade bostäder, dock under högst fem år, och för fastigheter som är taxerade som jordbruksenheter.
  5. Detsamma gäller om avtal om köp eller byggnation av bostad ingåtts innan 1 juni. Då omfattas inte lån som därefter tas för att finansiera köpet eller byggnationen av amorteringskravet.
  6. Byte av bank räknas inte som att man tar nya lån. Den som inte amorterar när amorteringskravet införs och bor kvar i sin bostad behöver inte amortera.
  7. Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på bostaden. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om belåningsgraden endast får ske vart femte år eller om det har skett en avsevärd värdeförändring, till exempel genom en omfattande om- eller tillbyggnad.

Källa: Finansinspektionen

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.