Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Efter högerextremisters angrepp mot manifestation – politiker kritiserar polisen

Här angriper högerextrema den fredliga manifestationen och knuffade på äldre. Foto: YoutubeVisa alla (3)
Visa alla (3)

En manifestation på Mynttorget angreps på söndagen av högerextremister. Flera politiker menar nu att polisen förhöll sig alltför passiv.
– Tänk hela valrörelsen som kommer, om det här accelererar, säger riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V) till SVT Nyheter Stockholm.

Initialt rapporterades händelsen av Dagens Nyheter och Aftonbladet som ”bråk” i Gamla stan. DN rapporterade om att polis kallades till platsen och ”skingrade grupperna”. På bilder som cirkulerat på sociala medier från Mynttorget ses unga och gamla människor försöka freda sig mot en grupp svartklädda män som knuffar omkring sig och skanderar ”ut med packet”.

– Jag är fortfarande skakis idag. Folk fick ta emot slag, många var väldigt upprivna och man var orolig att de kanske hade vapen på sig, säger Clara Lindblom (V), borgarråd, som blev ögonvittne till vad som hände.

30-tal män skrek hatord

Riksdagsledamot Karin Rågsjö från Vänsterpartiet var en annan politiker som var på Mynttorget.

– Det här var socialarbetare som engagerat sig i ensamkommande flyktingbarn, och jag var där för att lyssna. Sedan skulle jag in i riksdagen och jobba. Det var mest kvinnor, och ett fåtal män där. Så plötsligt dyker det upp ett trettiotal män bakom oss som vrålar. De skriker alla tänkbara hatord. Det finns inga poliser alls där. Vi ser bara de här nazisterna.

”Polisen underskattat hotet”

– De gick emot oss och vi vände oss om, för man vill ju inte bli anfallen i ryggen, det är liksom en ryggmärgskänsla, berättar Karin Rågsjö.

– Folk vrålar tillbaka, en del börjar ringa polisen. Jag gick upp till vakterna vid riksdagshuset och bad dem ringa polisen. Sedan dröjde det väl fem, sex minuter så kom en polisbil och körde upp mellan folk.

Både Karin Rågsjö och Stockholmsborgarrådet Clara Lindblom (V) tycker att polisen underskattat hotet från högerextrema grupper eftersom man inte fanns på plats redan från början.

– Liknande attacker har ju skett förut. Det är märkligt att man inte har en beredskap från polisens sida, säger Clara Lindblom som också frågar sig om inte polisen borde ha omhändertagit och bussat iväg de högerextrema.

”Måste tåla tillmälen”

Men polisen menar att man inte hade lagstöd att göra annat än vad man gjorde – ställa sig emellan grupperna för att undvika vidare fysisk konfrontation.

– Det är prövat i domstol att det räcker att hålla isär grupper om det är en motdemonstration som sker. De måste göra sig skyldiga till brott för att vi ska kunna omhänderta folk. Kan man hålla isär grupperna måste man tåla tillmälen och att folk skriker till varandra. Nu efteråt, när det finns bilder och film, kan vi se om det kan tänkas ha begåtts andra brott än det vi kunnat konstatera på plats, säger Elisabeth Arnestad, biträdande chef på Citypolisen.

Svårt att upplösa manifestation

Hon menar att det är väldigt svårt att fatta beslut om att upplösa en demonstration.

– Det ska väldigt mycket till att man inte ska få motdemonstrera. Det är bedömningen på plats som avgör och de poliser på plats vid det här tillfället gjorde ingen sådan bedömning.

Är det här en motdemonstration?

– Det är en icke tillståndsgiven allmän sammankomst och det finns det en anmälan upprättad om. Det finns också en anmälan om framkallande av fara för annan, eftersom man kastat in en bengal. Tre personer är misstänkta för brott.

Anmälan om misshandel gäller Dagens Nyheters fotograf, som fanns på platsen för att fotografera för tidningen.

– Jag fick helt oväntat ett slag i bakhuvudet när jag stod och fotograferade. Men de knuffade på alla. Jag var bara en i mängden, säger han i DN:s egen artikel om händelsen.

De som angrep den fredliga manifestationen kommer från Nordisk ungdom, som själva lagt ut klipp från händelsen. Tidningen Expo beskriver Nordisk ungdom som en högerextrem kampanjorganisation som gjort sig kända för hotfulla aktioner.

– Sättet de gör sina aktioner är hotfullt. De har tidigare stått och kastat ägg på boende för flyktingungdomar. De har också placerat ut brinnande kors utanför en journalists bostad, säger Anders Dalsbro, skribent på Expo.

”Kunde spårat ur totalt”

Riksdagsledamot Karin Rågsjö vill lyfta diskussionen om hotet från högerextrema grupper i allmänhet.

Karin Rågsjö (V).

– Det pratas mycket om yttrandefrihet, nazister ska få komma till Almedalen, de marscherar i Dalarna. Men polisen måste ta in säkerhetsaspekten. Tänk hela valrörelsen som kommer, om det här accelererar. Självklart ska man ha sin yttrandefrihet, men man ska inte få utsätta andra för hot och våld.

– Det här var något av det obehagligaste jag varit med om. Vi politiker gick in i riksdagen, vi kunde ju det. Men de andra, flyktingungdomarna, var kvar där ute och skulle ta sig därifrån på egen hand. Polisen måste ju sett till att de som var där i alla fall inte hade knivar, baseballträn.. Det hade kunnat spåra ur totalt.

Tidigare sammandrabbning med högerextrema

Arrangören av flyktingmanifestationen, nätverket #vistårinteut är också kritiska mot polisen. Enligt dem har deras arrangemang tidigare, den 11 mars, fått påhälsning av samma högerextrema grupp. ”I förlängningen är det en attack mot demokratin”, skriver nätverket i ett pressmeddelande.

Biträdande chef för Citypolisen Elisabet Arnestad:

– Vi följer ju väldigt noga de här grupperna, särskilt inför valet när vi vet att sådana här yttringar kan dyka upp. Just inför denna manifestation hade vi inga sådana underrättelser.

Vad säger du till de som blir oroliga för att delta i politiska sammanhang på grund av detta?

– Det är viktigt att vi upprätthåller den grundlagsskyddade demonstrationsrätten.

Men här var det ju människor som hindrades just i sin grundlagsstadgade demonstrationsrätt?

– Vi ingrep ändå, även om vi inte hade personal från början.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.