Så här ser det ut från polisens kroppskameror

Uppdaterad
Publicerad

Polismyndigheten ska köpa in 300 kroppskameror som ska användas i Stockholms utsatta förorter. Till sommaren ska alla kameror vara ute bland poliserna på fältet.

– Vi har ingen anledning att filma folk för filmandets skull utan vi spelar bara in när det sker ett brott, säger Hanif Azizi, områdespolis i Rinkeby.

Polisen har sedan en tid tillbaka använt sig av kroppskameror, små actionkameror som man spänner fast på bröstet. Kamerorna ska filma pågående brott, och det filmade materialet har haft en central roll i flera rättegångar hittills.

Nu kan SVT Nyheter visa hur kamerorna används.

– Den känslan som man känner när man är med i de här situationen går inte att jämföra när man ser på film men att allmänheten får ta del av vardag är viktigt, säger Hanif Aziz, områdespolis i Järva.

Kroppskamerorna ska också vara avskräckande, men främst ge bevismaterial som kan användas i rättsprocesser.

– Det är viktigt att folk får veta hur vi har det, hur vi jobbar i området och vad vi utsätts för, säger Hanif Aziz.

Dömd för brott

Polisens kameror har haft en central roll i flera rättegångar. Första gången, för fem år sedan dömdes en fotbollssupporter för våldsamt upplopp med hjälp av Stockholmspolisens kameror. Huliganen fick sex månaders fängelse.

– Det här är väldigt viktigt för oss att poängtera att vi har ingen anledning filma folk för filmandets skull utan vi spelar bara in saker och ting när det sker ett brott och använder det i en rättegång, tillägger Hanif Azizi.

Från Södertälje till Järva

Det är polisens projekt Mareld som arbetar i Stockholms utsatta förorter från Södertälje till Järva som nu ska köpa in de nya kamerorna.

– Det är viktigt att komma ihåg är att det är ett fåtal personer som ger sig på polisen. Det är lätt för personer som inte är insatta att dra för snabba slutsatser, säger Hanif Aziz, områdespolis i Rinkeby.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.