Beslutet omfattar ett långsiktigt arbete kring trygghet och säkerhet och ska ge riktning till samt stärka stadens samlade trygghets- och säkerhetsarbete under åren. Ett exempel är hur staden ska agera vid ett terrorattentat.

– Det är alltid bra att ha ett program som ligger till grund för stadens arbete, men själva programmet i sig löser inte otryggheten som vi ser och som stockholmarna upplever, utan det handlar om de extra resurser vi skjuter till. Mer ordningsvakter, mer kameraövervakning men också insatser i den fysiska miljön för att öka otryggheten, säger finansborgarrådet Karin Wanngård (S).

Säkerhetsprogrammet inkluderar allt från att folk ska känna sig trygga när de går hem på kvällarna till terrorattentat.

– Det är oerhört viktigt att vi har en ny organisation på plats. Jag har en ny säkerhetschef, jag har en trygghetskommission som arbetar med frågorna. vi har det på högsta tjänstemannanivå, men också på högsta politiska ledningsnivå, det i sig gör att trygghetsfrågorna får mycket, mycket större fokus i stadens arbete, säger Karin Wanngård.

Saknar insatser för civilförsvaret

Men Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd, är besviken på programmet.

– Jag hade förväntat mig ett mer ambitiöst program som tar fasta på de brott vi ser i vår vardag. Med stärkt samarbete med polis och andra myndigheter, men också med förstärkta insatser mot terror men också ett förstärkt civilförsvar, säger Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd.

Anna könig Jerlmyr pekar på att kommunerna sedan januari 2017 har ett utökat ansvar för civilförsvaret.

– Då behöver vi titta på både beredskap och förmåga inför krigs- och konflikttider, och här behöver vi en strategisk plan och det saknar vi i det här programmet, säger Anna König Jerlmyr.