När kan födande drabbas av allvarliga bristningar och hur går det ”finska handgreppet” till, som Sös använder sig av sedan 2017 för att minska riskerna? Se två olika förlossningar i videon. Foto: Sandra Johnsson/SVT

Se när läkaren jämför en bra förlossning med en dålig: ”Champagnekorkseffekt”

Uppdaterad 28 mars 2022

Publicerad 28 mars 2022

Södersjukhuset i Stockholm var under flera år sämst i landet på att förhindra allvarliga bristningar vid vaginal förlossning. Men med hjälp av bland annat ”finska handgreppet” spricker nu betydligt färre kvinnor. Och trots att man fortfarande ligger under rikssnittet är Sös ett av de sjukhus vars resultat har förbättrats mest i Sverige.

5,4 procent av alla kvinnor som födde vaginalt på Södersjukhuset 2011–2015 drabbades av allvarliga bristningar – värst i hela landet. Det visar statistik från Socialstyrelsen som SVT:s Uppdrag granskning tagit fram. Räknat i antal var det drygt 330 födande per år.

Trendbrottet – Sös börjar använda ny metod

Men så händer något. Ett nytt sätt att arbeta gör att andelen drabbade minskar till 3,4 procent, drygt 200 födande per år, mellan 2016 och 2020. Sös är därmed ett av de sjukhus som förbättrat sina resultat mest i Sverige.

Men Karin Källén, som är utredare på Socialstyrelsen och som analyserat siffrorna för Uppdrag granskning, säger att nedgången visserligen är stor, men att den ska sättas i relation till att Södersjukhuset började på en hög nivå.

Det är alltid lättare att förbättra sig om man ligger högt från början.

Därför ligger Sös under rikssnittet

Trots alla ansträngningar ligger sjukhuset fortfarande sämre till än rikssnittet på 2,7 procent. Det finns två möjliga orsaker till det, varav en är läkarna.

Här berättar specialistläkaren Ida Bergman hur det känns att färre födande på Sös drabbas av allvarliga bristningar. Hon förklarar även varför sjukhuset fortfarande ligger sämre än rikssnittet. Foto: Ann Sehlin/SVT

Så påverkar barnmorskekrisen arbetet

Hur påverkar då barnmorskekrisen i regionen arbetet med att minska de allvarliga bristningarna?

Barnmorskan Katarina Gröndal om hur barnmorskekrisen påverkar arbetet med att minska de allvarliga bristningarna. Foto: Ann Sehlin/SVT

De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.

Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.

Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret

Relaterat

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.