Fattiga människor bor allt längre ut i förorterna och de med högre inkomster har i stort sett helt lämnat miljonprogrammen. Samtidigt har den högsta inkomstgruppen i Stockholms innerstad, ökat sin andel med 62 procent sedan år 1990.

– Det är en väldigt snabb ökning av segregation i stockholmsregionen om vi jämför med de flesta huvudstäder i Europa, säger Roger Andersson professor vid Uppsala Universitet.

En ny forskningsstudie har granskat data från över 1,5 miljoner människor i Stockholmsregionen. Enligt forskarna så måste den ökade segregationen sättas i samband med minskad politisk styrning av bostadsmarknaden.

Allmännyttan förändrad

Professor Roger Andersson menar att den kraftiga minskningen av subventioner till nytt byggande, ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter och att allmännyttan har fått en annan roll med ökade marknadskrav har förändrat bostadsmarknaden.

– Hela bostadsmarknaden inte minst i Stockholm har blivit mer av en marknad och då betyder ekonomiska resurser väldigt mycket, säger Roger Andersson.

Enskilda insatser mot segregationen som till exempel Storstadssatsningen, har inte ändrat utvecklingen, där har fokus legat på etnicitet och det räcker det inte.

– Det är huvudsak klass som styr. Invandrande med hög inkomst tenderar att bo med övriga höginkomsttagare men det gäller inte för invandrade med låg inkomst, säger professor Roger Andersson.

Svår uppgift

Bostadsborgarrådet Ann-Margarethe Livh (V) sticker inte under stol med att uppgiften är svår.

– Allmännyttan ska ju bygga 10 000 lägenheter fram till år 2020 och då kommer våra tillgångar att sjunka. Men vi har resurserna, så visst kan vi dra igång de här lägenheterna, säger Ann-Margarethe Livh. 

Hur försmår det att bryta segregationen?

– Det räcker naturligtvis inte. Vi måste satsa på skolan, utveckla centrum och se till att det kommer arbetsplatser och att det är lika bra service i Järva som det är på Östermalm.