Det finns en stor fördel med väder: det går att mäta. SMHI sitter i dag på mer än 100 års statistik över vindstyrkor, temperaturer, nederbörd och allt annat som har med meteorologi att göra. Statistiken och övriga observationer gör att vi kan jämföra stormarna och till viss del också återuppleva dem, långt efter att de fallit ur det berömda mannaminnet.
Det går att hitta beskrivningar av stormar långt före starten av SMHI 1945 och föregångaren Statens Meteorologiska Centralanstalt 1874. En av de värsta snöstormarna drabbade norra Götaland och Mälardalen 29 januari 1850 och fick namnet yrväderstisdagen. Den beskrivs som en av de värsta väderkatastrofer som drabbat Sverige och krävde uppskattningsvis ett hundratals dödsoffer, något som många släktforskare upptäckt i kyrkoböckerna.
Det rapporterades inga exakta vindstyrkor på den tiden, så vi får nöja oss med observationer som till exempel ”Stark storm och yrväder hela dagen” i Stockholm. Att stormen krävde så många dödsoffer berodde främst på att temperaturen sjönk från nollstrecket till tvåsiffriga minusgrader på mycket kort tid och att många människor därför frös ihjäl.
Fiskar på land
Ett hopp fram till julen 1902 då två intensiva stormar drabbade Sverige och många väderstationer rapporterade vindar med orkanstyrka. Rapporten från Vadebäck i Skåne är särskilt målande. ”Natten den 25-26 rasade en förfärlig orkan, hvars like ingen förut skådat. Hela hus jämnades med marken. Somliga tak flögo rent bort. Hafvet öfersvämmade marken omkr. 1 000 m från den vanliga strandbädden. Fiskar slungades av vågorna högt upp på land”.
På 1950-talet hade det börjat föras statistik över hur stormarna drabbade skogen.
Under en januarimånad 1954 passerade fyra kraftiga oväder landet och det värsta var en snöstorm som slog hårdast i ungefär samma område som Alfrida. Den högst uppmätta vindhastigheten var 36 meter per sekund. Det uppskattas att 18 miljoner kubikmeter skog fälldes och stormen räknas som nummer tre bland de stora trädfällarna. Kaptenen på ånglastfartyget Nedjan struntade i stormvarningarna och förliste vid Eggegrund i Gävlebukten. Samtliga 17 personer ombord omkom.
”Orkanernas höst”
Under en storm hösten 1967 slogs det rekord i medelvind då 40 meter per sekund uppmättes på Ölands södra grund. Kraftigare vindar har bara drabbat de svenska fjällen. Fyra personer omkom och 10 miljoner kubikmeter skog fälldes.
De stormarna var dock bara ett förspel till vad som skulle komma hösten 1969 eller ”orkanernas höst” som SMHI döpt den till på sin hemsida. Det finns sannolikt inte många svenskar som var med vid den tiden, och som inte minns stormarna 22 september och 1 november. Tak flög bort, fönster trycktes in, bilar blåste bokstavligen omkull och skogarna föll som plockepinn. Tio dödsoffer krävdes i den första och sex i den andra. Septemberstormen kostade samhället uppskattningsvis 500 miljoner kronor eller drygt fyra miljarder kronor i dagens penningvärde.
Värstingen Gudrun
Stormarna 1969 matchas eller överträffas bara av Gudrun 2005. Ingen storm har orsakat så stor trädfällning eller så många el- och teleavbrott som Gudrun, som främst drabbade södra och mellersta Götaland 8 januari. Nio människor miste livet och ytterligare elva dog under röjningsarbetet.
Som mest var 415 000 hushåll utan ström, en vecka efter stormen var det fortfarande strömlöst i 50 000 hushåll. Enligt beräkningarna fälldes 75 miljoner kubikmeter skog, vilket är dubbelt så mycket som i de båda 69-stormarna tillsammans. Slutnotan för samhället landade på drygt 20 miljarder kronor, enligt SMHI och beräkningar som MSB sammanställt.
Hur dyr en storm blir beror bland annat på området den drabbar hårdast. Den kraftigaste stormen i fjällvärlden kostar samhället inte en bråkdel så mycket som om den till exempel slår mot områden med mycket bostäder, kommunikationer och skog. Samhället och vi som medborgare har på senare decennier dessutom blivit mycket känsligare för olika typer av extremväder, påpekar flera experter.
– Går vi tillbaka till 1969 och tidigare var det en annan värld vi levde i. I dag är vi mer uppkopplade, inte minst på elnätet, och elburen värme är vanligare i dag långt ut på landet än det var då. 1969 fanns det många andra värmekällor. Vi är också mer beroende av dagens vattenlösningar. Ytterligare ett skäl är att många saker i dag har ett större värde, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring, branschorganisationen för de svenska försäkringsbolagen.