Terapikollo för barn med psykisk ohälsa läggs ned

Uppdaterad
Publicerad

De har tagit emot barn sedan 1934 men nu blir det sista sommaren. Landstinget anser att det ”saknas evidens” för att barnen med neuropsykiatriska diagnoser blir hjälpta i behandlingen av att vistas på kollo.

Emilia Hernandez är 14 år och lider av djup depression och panikångest. Men tillvaron har ändå blivit lite bättre. Numera kan hon åka kollektivtrafik igen – något som före terapikollovistelsen var omöjligt, berättar mamma Norma Hernandez.

– Det var bra för henne att komma dit, det skulle inte fungera med vanligt kollo.

Och Emilia själv instämmer.

– Jag skulle inte våga åka till ett vanligt kollo. På terapikollo så vet personalen vad de kan göra när jag börjar må dåligt.

Magelungens kollogård

Landstinget har sagt upp avtalet med Magelungen kolloverksamheter som senaste åren drivit gruppterapi på kollogården i Stockholms skärgård. Anledningen är en skärpning av kraven kring upphandlingar. Både familjer och personal som arbetar i verksamheten uttrycker att de inte kan förstå hur landstinget resonerar.

”Problemen kommer att öka”

– Jag tänker att som det ser ut nu, med så många barn och unga som mår dåligt, som lider av psykisk ohälsa, och när Socialstyrelsen går ut och säger att de här problemen kommer att öka, då kan jag inte förstå hur man kan lägga ned en verksamhet som fungerar och som hjälper barn och ungdomar, säger Jennifer Sternberg, psykolog och biträdande verksamhetschef på Magelungen kolloverksamheter.

Landstinget hänvisar till att gruppterapi kommer att finnas i exempelvis BUP:s lokaler istället. Och man menar att eftersom cirka hälften av barnen som idag remitteras av BUP till terapikollo ändå inte får plats, så kan terapipengarna användas mer effektivt om man inte erbjuder just kollovistelse. Men för Emilia var det just upplevelsen att få lämna Stockholm och komma ut på landet i en trygg miljö som gjorde stor skillnad.

– Jag är väldigt ledsen över det här. Att de tar bort det lilla som gör att  man faktiskt kan känna hopp och längta till sommaren.

– Den här gruppen barn och unga som vi möter, de är i princip exkluderade från alla sociala sammanhang. Skolan fungerar kanske inte, man har kanske inte en enda vän och då blir det här ett sammanhang där man kan utvecklas och stärkas. Göra nya, goda upplevelser, säger Jennifer Sternberg.

”Inget forskningsunderlag”

– Jag har inget negativt att säga om verksamheten, säger Maria Hägerstrand, enhetschef på Stockholms läns landsting.

Maria Hägerstrand, enhetschef på landstinget. Foto: SVT

– De behandlingsmetoder de använder och deras behandlare är förstås legitimerade yrkesutövare. Men det handlar om själva kontexten: Koloni.

Det får man inte göra?

– Där finns det inget forskningsunderlag för att det tillför någonting.

Men psykolog Jennifer Sternberg hänvisar till beprövad erfarenhet.

– Det är ju jättemånga föräldrar som kontaktar oss och säger att vi har räddat livet på deras barn och att de fått hopp igen. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.