Med hjälp av georadarundersökningar har forskare hittat rester av bebyggelse nära Birka på Björkö i Mälaren.

Det som konkret syns nere i marken är spår av ett ungefär 40 meter långt hus. En stor gård som det inte finns många av i Norden från den aktuella tiden, enligt Johan Runer, arkeolog vid Stockholms läns museum.

Den dateras till vikingatid och på samma plats syns även spår av äldre bebyggelse. En så pampig byggnad med anor, tillsammans med beskrivningar från skriftliga källor, skulle kunna tyda på att Herigar har bott där. Herigar var kungens företrädare och fogde i vikingastaden Birka och kristnades av Ansgar runt år 830.

– Den här typen av gårdsanläggning, som är så pass prestigefull, borde bara kunna tillhöra den som har varit chef på platsen. Väldigt mycket talar för att det här är fogden för Birkas gård, säger Johan Runer.

”Ovärderliga bidrag”

Herigar ska också ha byggt en kyrka på sin gård, den första kristna kyrkan i Sverige. Ihop med stormannagården sitter en inhägnad. Tidigare undersökningar har visat att den typen av inhägnader innefattat religiösa byggnader, först hedniska och senare kristna. Men området inom inhägnaden har ännu inte undersökts.

– Platsen kan säga något mycket viktigt om uppkomsten av stadssamhället Birka, för det är en plats som går tillbaka tidigare än Birka. Den kan också lämna ovärderliga bidrag till vår förståelse av hur Birka styrts och organiserats, säger Runer.

– Platsen kan också ge ovärderliga bidrag till missionshistorien, det äldsta kristnandet av Norden.

Som ett ekolod

Några utgrävningar har ännu inte gjorts, bara undersökningar med georadar. Själva instrumentet brukar liknas vid ett ekolod på båtar.

– Vid georadarundersökningar skickar man elektromagnetisk puls ner i marken, och mäter sedan tiden som det tar för den att studsa runt i marken och komma tillbaka till ytan. Utifrån det kan man få fram bilder av det som finns i marken, säger Andreas Viberg på arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

En person går alltså fram och tillbaka över marken med instrumentet.

– Dels kan man dra den efter sig, men det vanligaste är att man sätter fast den på något som ser ut som en barnvagn.

Viberg har tillsammans med Johan Runer och Sven Kalmring vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie skrivit en vetenskaplig artikel om fynden som publiceras i dagarna.