I juni  förväntas utredningen presentera en central handlingsplan för hur kommunala fritids- och ungdomsgårdar ska se ut. Här vill staden få en helhetsbild och fatta beslut om hur fritidsgårdarna ska hantera hot och kriminalitet samt vilket innehåll träffpunkterna erbjuder ungdomar.

För något styrdokument som reglerar fritidsgårdarnas innehåll finns i dagsläget inte. Det har hittills varit helt upp till varje stadsdel att bestämma om ekonomin, innehåll och krishantering. Alla 13 stadsdelar har jobbat på olika sätt med de här frågorna.

– Vi vill lära av andra kommuner och fritidsverksamheter och se hur vi kan utveckla och förbättra verksamheten för våra unga, samordna det på ett bättre sätt, säger kulturborgarrrådet Jonas Naddebo (C).

Rågsved infört gårdskort

När äldre ungdomar trängde sig in i lokalerna och hotade ungdomar och personal på Rågsveds fritidsgård 2019, valde stadsdelsförvaltningen att stänga ner verksamheten.

Nu har de öppnat igen, efter att ha infört en rad olika åtgärder som till exempel sänkt åldersgräns till 16 år och gårdskort som går ut på att lämna kontaktuppgifter till målsman så att personalen enklare kan kontrollera personer som vistas i lokalen.

– Det var tråkigt att de stängde ner, men nu känns det bättre att de sänkt åldergränsen, för det är för stor skillnad mellan 15 och 19 år, säger 14-åriga Chiminha.

Fritidsgårdar minskar med åren

Antalet fritidsgårdar har minskat i Stockholms stad. 2007 fanns 68 fritidsgårdar för barn mellan 10 och 19 år och 2020 har den siffran sjunkit till 55 stycken.

– Vårt mål är inte att stänga fler fritidsgårdar, det handlar mer om att ha en mycket kvalitativ verksamhet. Och vi hoppas att den här utredningen ska leda till det, säger Jonas Naddebo (C).

Hör tjejerna och kulturborgarrådet berätta mer i videon.