• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Eksjö, Jönköpings län och Eksjös kommun, i Jönköpings län. Det brinner i ett flerfamiljshus i centrala Eksjö med rökutveckling som följd. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Fladdermusen Barbastell, även kallad bredörad fladdermus, är en av de 19 fladdermusarter som finns i Sverige. Arkivbild. Foto: Jens Rydell/TT

Upplysta städer knäcker nattdjur

Publicerad

Fladdermöss, liksom nattfjärilar och andra insekter, försvinner i takt med att vår miljö blir allt mer upplyst.
– Det är själva natten som är hotad, konstaterar biologen Jens Rydell.

Det är skymning, strax efter tio. På en stig någonstans på Djurgården i Stockholm går det att urskilja ett par suddiga gestalter som håller på att veckla upp ett fågelnät.

Fladdermusjägarna är Jens Rydell, biolog kopplad till Lunds universitet, och hans spanska kollega Sonia Sánchez-Navarro.

De sprider ut ultraljudsdetektorer i skogen, som spelar in de små flygande däggdjurens artspecifika läte, och sätter upp fyra, fem nät, som får hänga uppe under någon timme.

De stannar kvar i närheten för att snabbt kunna plocka ur den fångade fladdermusen, art- och könsbestämmer den, ser om den är dräktig och släpper den sedan.

– Vi är glada om vi får en om dagen. Vi fick en i går och en i förrgår, säger Jens Rydell.

Men i kväll öser regnet ner och jaktlyckan är minimal.

Biologerna Sonia Sánchez-Navarro och Jens Rydell sätter upp nät i Stockholmsområdet för att fånga fladdermöss för forskning. Foto: Magnus Andersson/TT

Habitaten krymper

Djurgården tillhör svenska staten, men kungafamiljen har dispositionsrätt till slott och omkringliggande markområden. Fladdermusprojektet leds och finansieras av kungliga Djurgårdens förvaltning, på initiativ av Jens Rydell och hans kollega Johan Eklöf.

– De hade planer på att förnya utomhusbelysningen. Då passar vi på att se hur det kan göras på ett bra sätt. Vi vill se till att ljuset fyller sin funktion men inte för med sig skador, säger han.

I korthet är problemet detta: Vissa fladdermusarter är extremt rädda för ljus. Så pass att de inte flyger över en upplyst motionsslinga. Ljusgatorna blir alltså som fängelsemurar.

Jens Rydell har tidigare studerat en koloni fladdermöss som bestod av åtta individer och som under tre veckor rörde sig på en 65 kvadratkilometer stor yta, ungefär som Malmö stad.

Djurgården är 27 kvadratkilometer stort, men området är uppdelat genom bilvägar och promenadstråk – alltså av ljus. De områden som helt saknar lampor är bara en eller ett par kvadratkilometer.

Frågan är om det räcker för en fladdermuskoloni att föröka sig och överleva.

När fladdermusen jagar skriker den och lyssnar på ekot från bytet. Skriket fångas upp av en ”fladdermusdetektor”, en ultraljudsmätare. Varje fladdermusart har sin specifika ton. Foto: Magnus Andersson/TT

Upplysta kyrkor

Projektet kickades i gång i fjol. Då tog forskarna reda på vilka fladdermusarter som faktiskt finns på Djurgården. Tio blev svaret. I Sverige finns 19 totalt.

– Vi vet att de finns här, men vi vet inte om de reproducerar sig här. Därför kollar vi just nu om de är dräktiga eller har mjölk, säger Jens Rydell.

Ett annat problem för ljuskänsliga varelser är trenden att lysa upp kyrkor och kulturminnen om nätterna. Det är vackert och stämningsfullt, men har inneburit en smärre katastrof för just fladdermössen som ofta bor i kyrkor.

– De flyger helt enkelt inte ut från kyrkan så länge det är ljust. Så de får ingen mat och dör, säger Jens Rydell.

– Egentligen skulle det räcka om två fasader var nedsläckta. Då skulle fladdermössen våga flyga ut, lägger Sara Stenudd till.

Sara Stenudd är vice ordförande i kyrkogårdsnämnden och gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms stads stadsbyggnadsnämnd. Hon är med ute i skogen för att lära sig mer om ljusförorening och biologisk mångfald.

Symbol för ekologisk mångfald

Rent tekniskt är det en barnlek att hitta en lösning för en utomhusbelysning som respekterar mörkerdjuren: rörelsestyrda lampor som bara tänds när människor är i närheten och inte lyser hela natten. Det svåra, säger Rydell, är att vi människor har svårt att ta in, rent psykologiskt, att ljus kan vara skadligt.

I vår kultur innebär ljus framsteg, skönhet, trygghet och säkerhet.

– Ljus är bra, mörker är dåligt. Så tänker människan.

För Jens Rydell är fladdermusen en symbol för alla djur och insekter som behöver mörker för att kunna överleva, allt från ålar till nattfjärilar. Och som alla har en plats i ekosystemet.

– När man pratar om smältande isar på Arktis, pratar man inte om alla djur som påverkas, utan om isbjörnen. Det är en symbol, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer