SVT avslöjar: 130 kommuner i landet nekar bistånd till behövande – trots osäkert lagstöd

Uppdaterad
Publicerad

SVT:s granskning av biståndsstoppet till personer som bor på otillåtna andrahandskontrakt visar att kravet saknar tydlig rättslig grund, samtidigt som barnfamiljer drabbas. Vår kartläggning kan nu avslöja att omkring 130 kommuner i Sverige infört det kritiserade arbetssättet.

– Det är fullständigt regelvidrigt. De är ute på väldigt djupt vatten, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

Sedan november 2019 har Uppsala kommun slutat betala ut ekonomiskt bistånd till personer som bor på otillåtna andrahandskontrakt – i ett försök att motverka svarthyror.

Men tillvägagångssättet får kritik av experter, som menar att det saknas juridiskt stöd för att arbeta på det här sättet.

Biståndsexperimentet

– Det finns inget stöd i varken lagstiftning eller praxis. Man kan ju inte fatta beslut som inte har något slags stöd i rättsordningen, säger Rebecca Sundström, jurist på Wallin Advokatbyrå i Uppsala som gjort en undersökning av frågan – men också arbetat på socialtjänsten i Uppsala.

Hon får medhåll av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

– Socialtjänstlagen stadgar ju en rättighet att få hjälp av kommunen när man har det svårt. Det är egentligen oaktat hur man har det i övrigt, om man kanske bor olagligt. Och det är inte så att vi kan lämna de här personerna vind för våg, det utrymmet finns inte i socialtjänstlagen, säger han.

130 kommuner

Men Uppsala kommun är inte ensamma. En unik kartläggning av SVT Uppsala visar att 130 kommuner i landet gör likadant. Frågan har prövats i flera domstolar med olika utfall, men i ett prejudicerande avgörande från 2009 konstaterar Regeringsrätten, nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen, att ett otillåtet boende inte är skäl nog att vägra försörjningsstöd. Också Socialstyrelsen hänvisar till detta utfall i sin kommunhandbok om ekonomiskt bistånd.

Hyresgästföreningen menar att tillvägagångssättet heller inte ger önskad effekt om målet är att komma åt kriminella uthyrare.

– Jag tror tyvärr att det här mest är ett slag i luften, det kommer inte lösa problemet på sikt. Det drabbar enskilda boende väldigt hårt. De blir bostadslösa samtidigt som de som hyr ut svart bara hyr ut till någon annan, säger Martin Hansson, jurist på HGF.

Snarare riskerar förhållningssättet att drabba redan utsatta hushåll, varav flera är barnfamiljer, visar SVT:s kartläggning. Familjer som SVT talat med vittnar om att deras situation blivit ännu svårare efter kommunens avslag.

”Större problemet”

Kommunalrådet Mohamad Hassan (L), som drivit frågan i Uppsala, menar dock att kommunen valt rätt väg i den här frågan.

– Att lyfta ett fall med en ensamstående mamma kan vara hjärtskärande, men vi får inte glömma bort det större problemet som vi måste komma åt: svarta kontrakt, säger han.

Hassan önskar att Socialtjänstlagen ska bli mer tydlig i frågan om svarta kontrakt.

– Vi är beredda att uppvakta riksdagen för att ändra lagstiftningen – att de tydligt säger att vi ska acceptera alla typer av kontrakt eller att man ska bekämpa kriminalitet.

Boverket: Skriv om lagen

Hyresgästföreningen anser dock att det argumentet inte håller.

– En kommun ska tillämpa lagstiftning, inte pröva ny lagstiftning, säger Martin Hansson, jurist på HGF.

Men enligt Boverket är det nödvändigt att neka bistånd till personer med otillåtna hyreskontrakt för att stävja den svarta bostadsmarknaden. Myndigheten instämmer dock att det juridiska läget är oklart.

– Vill man komma tillrätta med svarta kontrakt så borde lagen skrivas om. Det är egentligen helt orimligt att socialtjänsten stöttar den här olovliga handeln med lägenheter, säger Micael Nilsson, Boverkets expert på bostadssociala frågor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Biståndsexperimentet

Mer i ämnet