Lekytorna för länets skolelever minskar. Det visar en genomgång som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av Boverket. I snitt har varje elev fått omkring 1 kvadratmeter mindre yta per läsår.

– Om skolgårdarna fortsätter att krympa blir det svårt att tillgodose barns behov av en bra utomhusmiljö. Det är viktigt att kunna få röra på sig, leka och springa, men också att man kan få dra sig undan en stund för att få en paus under skoldagen, säger Ulrika Åkerlind på Boverket till SVT Nyheter.

Elevantalet ökar

Att skolgårdarna krymper beror på att det blir fler och fler barn på de befintliga skolorna. Sedan läsåret 2014/2015 har antalet skolelever ökat från omkring 38 000 till 41 500 elever i länet. Den totala ytan skolgårdsyta har inte ökat i paritet med elevantalet under läsåren visar Boverkets rapport.

– Men också att man bygger ut skolorna genom att sätta upp tillfälliga byggnader på skolgårdarna för att fler elever ska få plats, säger Ulrika Åkerlund.

Friskolor har minst

Minst yta i länet har de elever som går på friskolor. Omkring 20 kvadratmeter yta mindre per elev än på de med kommunal huvudman. Boverkets rekommendationer är att varje elev bör av 30 kvadratmeter skolgårdsyta.

– Vi kan inte dra några långtgående slutsatser än, men nu vet vi hur stor skolgårdsytan är på nästan alla grundskolor i hela Sverige. Och trenden är tydlig. De krymper.

Den nya rapporten visar också att omkring hälften av alla yta i länet är ”hårdgjord yta” – till exempel asfalt. Resterande andel är grönytor eller övrigt.

– Vi vet att det är bra för barns inlärning att röra på sig och nu när vi vet att skolgårdarna krymper kan vi uppmärksamma trenden, säger Ulrika Åkerlund.