Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap, häpnar över hur skolor byggs och att inte hänsyn tas till barns basala behov av avskärmning. Foto: Sara Mac KeyVisa alla (3)
Visa alla (3)

”Det här låter absurt för mig”

Uppdaterad
Publicerad

Neuroforskaren och professorn Torkel Klingberg vid Karolinska institiutet har i många år forskat på inlärning och barns koncentrationsförmåga. Han häpnar över hur vissa skolor byggs i dag, som inte alls gynnar elevernas inlärning.

Vedertagen forskning som handlar om barns uppmärksamhet och minne har kommit fram till att alla former av distraktioner genom till exempel ett fönster påverkar arbetsminnet där eleverna lagrar kunskap de nyss lärt in. Efter att ha vridit på huvudet för att registrera rörelsen utanför, tvingas många till en omstart, och speciellt utsatta är barn med koncentrationssvårigheter.

Arbetsminnet påverkas

– Det är i arbetsminnet som eleverna lagrar information som gör att man kan komma vidare och lösa ett problem. Det är här det som nyss hände samlas. Med en störning försvinner den informationen, säger Torkel Klingberg.

Vilka elever är det som påverkas?

– Alla elever påverkas i högre eller mindre grad. Men barn med koncentrationssvårigheter drabbas värst.

Hur ser du på att skolor byggs med fönster till korridorer som gör att fokus riskerar att flyttas till rörelser utanför klassrummet och ”slår ut” arbetsminnet. Med en eller flera omstarter som följd.

– Det här är basala saker och det förvånar att skolan inte har koll. Det låter absurt för mig att det kan byggas in en störande miljö på det här sättet, säger Torkel Klingberg.

Logiskt att det finns ett samband

– Om vi har skolmiljöer med för mycket distraktioner är det inte så konstigt att eleverna inte kan prestera eftersom kognitivt krävande uppgifter (läsa, räkna, skriva) kräver en miljö som främjar fokus och koncentration.

Isabelle Sjövall jobbar som neurodesigner och hjälper skolor med rätt sorts innemiljö. Foto: Jenny Hammar

Det säger Isabelle Sjövall som jobbar som neurodesigner och hjälper skolor att utforma skolmiljöer.

Men handlar inte det här om pengar och kanske prestige – att det går före?

– Vad gäller pengadiskussionen som alltid dyker upp så hävdar jag bestämt att det inte alls behöver vara dyrare att utforma och bygga skolmiljöer som elever kan må bra och vara produktiva i. Det handlar om att ha rätt kunskap och att sedan använda den kunskapen till att göra smarta, medvetna och hållbara val.

– Frågan vi ska ställa oss är inte om samhället har råd att bygga bra skolor, utan om vi har råd att inte göra det med tanke på de mänskliga konsekvenserna. Vad kostar inte det? Det handlar om att vända på kalkylen och börja tänka långsiktig helhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer