Glaset i skolan stör elevernas koncentration, det menar skolutvecklaren Malin Valsö. Värst drabbade är elever med olika typer av funktionsstörningar Foto: SVT

Experter slår larm: Glasväggar i skolan ett problem

Publicerad

Stora glasväggar och glasfönster mot korridorer passar inte in i skolan. Det menar psykologen och skolutvecklaren Malin Valsö som får medhåll av föräldranätverket Barnverket och forskare. Glaset innebär ständiga störningsmoment som påverkar elevernas koncentrationsförmåga.

– Vi har en hjärna som fungerat på samma sätt i ungefär 12 000 år. Och den hjärnan är byggd för att vi ska uppmärksamma förändringar. När vi sitter i en miljö med mycket intryck, både hörsel- och synintryck, så blir vi distraherade. Och när vi blir distraherade från det vi ska vi ska jobba med, skolarbete, så lär vi oss sämre, säger Malin Valsö.

I läroplanen står att skolans uppdrag är att främja lärande, hur går det ihop med stora glasväggar i skolan?

– Det går inte ihop. De här ”guldfiskklassrummen” gör att eleverna koncentrerar sig på andra saker än inlärningen. Det försämrar skolresultaten, det försämrar också hälsan för de blir stressade. Så det är en negativ spiral.

Men trots de här negativa konsekvenserna så har man byggt förskolor och skolor med mycket glas, och fortsätter att göra det?

– Det är egentligen ganska märkligt. Det är klart att det kan se attraktivt ut med mycket ljus och stort ljudinsläpp, men vi vet ju att det inte hjälper eleverna, snarare stjälper. Om jag inte kan kan koncentrera mig så försämras fokus och därmed minneslagringen – då har jag inte lärt mig med samma kvalitet som jag skulle ha gjort annars.

Hur stort är problemet att skolor byggs med mycket glas, och därmed insyn?

– Det är ett jättestort problem. Jag skulle säga att de flesta skolor som byggs i dag ute i landet – i de flesta fall – har glaspartier in till klassrum och också andra miljöer där man kanske inte har några väggar alls. Det blir inte bra varken visuellt eller ljusmässigt.

– Och vi har byggt så här de senaste 10-15 åren och vi fortsätter att göra det. Vi har alltså inte lärt oss någonting av de skolor som i dag tvingas bygga igen sina öppna ytor och täcka för. Det är olyckligt.

Vill att skolbyggen ska vila på forskning

– Jag tycker att vi ska använda den forskning som finns om hur hjärnan fungerar och utgå från det  när vi bygger skolor istället för pedagogiska, arkitektoniska eller ideologiska trender. Då får vi hållbara skolor som fungerar väl över tid för alla elever.

Monica Wester från Barnverket och skolutvecklaren Malin Valsö är överens om att skolorna i Sverige kan byggas bättre – för elevernas skull. Foto: SVT

Vilka elever är det som påverkas mest?

Alla påverkas negativt. Men värst drabbade är elever med koncentrationssvårigheter, hörsel- och synnedsättningar och de som har svenska som andraspråk. Så glappet mellan elevers förutsättningar ökar i ett klassrum med glasväggar – och vi ska ju ha en likvärdig skola.

Stora summor till skolbyggen

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) så byggs det förskolor och skolor för mellan 60 och 70 miljarder kronor varje år. En god arbetsmiljö lyfts av intresseorganisationen som en viktig faktor för förbättrade elevresultat. Men på huvudkontoret i Stockholm verkar problemet med glas i skolan inte ha fått fäste:

Peter Haglund är chef för sektionen för infrastruktur och fastigheter:

– Vi lyssnar på olika problem som kommer upp, men jag tror att man får ta en diskussion på den enskilda skolan hur man kan lösa det som inte fungerar.

Men det här handlar ju inte om en enskild skola, det här med glas i skolorna är enligt Malin Valsö med ett fenomen och en stark byggtrend:

– Tyvärr, jag kan  inte skolbyggande på den konkreta nivån och har inte uppmärksammats på det här problemet tidigare.

Föräldranätverk kräver barnmiljölag

Men det har Monica Wester, sjukgymnast och sedan många år en drivande kraft i föräldranätverket Barnverket. Hon vill se krafttag för att byggandet av skolor ska ha helt andra utgångspunkter än i dag:

– Det krävs en barnmiljölag,  och det krävs riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv och utifrån att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling, säger Monica Wester.

 Men det här med ett riskbedömningar och konsekvensanalyser – det låter som en självklarhet i samband med skolbyggnationer?

– Det gör ju det, men det görs inte i dag. För i så fall skulle vi inte ha stora öppna ytor och glasväggar i våra skolor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer