Endast två mackar i länet erbjuder gas

Uppdaterad
Publicerad

För att få fler att välja ett miljövänliga bilar aviserade regeringen nyligen om en höjning av bensinskatten. Men att som länsbo gå över till de mer miljövänliga alternativen, som till exempel gas, har visat sig lättare sagt än gjort. I Uppsala län finns två mackar som erbjuder tankning av fordonsgas.

– I alla storstäder finns det gasmackar. Också i alla storstadsregioner. Så det är definitivt ett problem för landsbygden att tanka gas, säger gasbilsägaren Jacob Risberg.

Våren 2009 var den dåvarande Uppsalabon Jacob Risberg på jakt efter en ny bil. Hans gamla trotjänare från 1979 hade precis gått till tippen, och även om det först inte var självklart att investera i en ny – så stod det snart klart för den blivande småbarnspappan att vardagen krävde det. En elbil var för dyrt, så valet föll på en gasbil med grund i miljöaspekten.

#perspektivlandsbygd

– Direkt efter märkte vi ganska snart att det skapade problem. I Stockholm till exempel var det kaos. Det var få ställen som erbjöd, och mackarna gick snabbt tomma. I Stockholm har det blivit bättre, men i Uppsala har det inte blivit det, säger Jacob Risberg.

Bara två mackar erbjuder

I Uppsala län är det bara två mackar i hela länet som tillhandahåller fordonsgas, och både är placerade i centrala Uppsala. Och enligt Jacob Risberg sätter detta käppar i hjulet för den miljömedvetna, inte minst nu när han och hans familj flyttat till Knivsta.

– Vi som bor i Knivsta åker inte några extra mil för att tanka gas då det inte är praktiskt. Då tankar vi bensin i Knivsta och kör på det, och tankar gas nästa gång vi kommer till Uppsala, säger han.

Men från branschens sida svär man sig fri från ansvar.

– Det finns inget värde i det eftersom det inte finns någon efterfrågan. Och det är en fråga i grunden som handlar om hönan eller ägget; ska biltillverkarna börja(?), ska staten börja(?) eller ska slutkonsumenterna sätta hjulen i rullning? Från branschens sida finns det däremot inga funderingar att börja att investera i gasanläggningar, säger Robert Dimmlich, vd på Svensk Bensinhandel.

Från att under några år ha ökat har antalet sålda gasbilar i landet nu stagnerat. Från toppnoteringen 2010 (runt 6500), så har siffran nu nästintill halverats.

– Det finns inget långsiktigt tänk. Varken från den nuvarande regeringen eller den förra, och det resulterar ju i att branschen fortsätter som den alltid har gjort, säger Jacob Risberg.

Regeringen utreder frågan

Regeringen utreder för tillfället det så kallade bonus–malus-systemet som är tänkt att ersätta den nuvarande supermiljöbilspremien. Systemet ska gynna bilister som väljer miljövänliga alternativ, samtidigt som det ska straffa de som inte gör det. Utredningen ska vara klar i början på nästa år.

– Det är ett bra signlarvärde, men problemet är att dessa beslut är och har varit för kortsiktiga. Sen så är det ju så att vår verksamhet är kommersiell – det handlar om efterfrågan och utbud – så frågan om att ta ansvar och investera i en produkt med en osäker framtid, det är en fråga som varje enskild detaljist själv måste ställa sig. Det är inte en fråga som landar centralt, säger Robert Dimmlich på Svensk bensinhandel.

Gasbilsägaren jacob Risberg hoppas nu på att utvecklingen ska vända.

– Det är många som köpte gasbil och ville köra miljövänligt, och det är nu synd att det ofta blir så att man måste tanka bensin. För då försvinner hela tanken med inköpet, säger Jacob Risberg.

Bonus–malus och supermiljöbilspremien

Ett bonus–malus-system innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt, malus.

Syftet med bonus-malus-systemet är att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta. Därmed kan systemet komplettera koldioxid- och energiskatterna på drivmedel och bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan. De fordon som kommer att beröras är nya personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

Utredaren ska också föreslå hur bonus eller malus för enskilda fordon kan göras synligt, till exempel genom någon form av märknings- eller klassificeringsystem. På så sätt ska det bli enklare för konsumenter att välja miljöanpassade och energieffektiva fordon.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2016.

Regeringen beslutade den 22 december 2011 att införa en supermiljöbilspremie. Syftet är att försöka öka försäljningen och användningen av nya bilar med låg klimatpåverkan.

Premien omfattar personbilar med mycket låga utsläpp av växthusgaser, max 50 gram koldioxid per km, vilket sannolikt till största delen kommer att vara laddhybrider och rena elbilar.

Merkostnaden för en sådan bil är uppskattad till mellan 100 000 och 150 000 kronor, bland annat på grund av att batteritekniken fortfarande är dyr. Regeringen införde därför ett bidrag – en premie – om högst 40 000 kronor per bil och har gett Transportstyrelsen i uppdrag att betala ut premien.

Bestämmelserna om premien finns reglerade i förordningen (2011:1590) om supermiljöbilspremie. Förordningen trädde ikraft den 16 januari 2012 men gäller retroaktivt från och med den 1 januari 2012.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#perspektivlandsbygd

Mer i ämnet