Syrenerna står i full blom på Ulleråkersområdet där friskolan Kajan håller till. En fritidsledare joggar förbi och peppar en elev som ska med på joggingturen. Föräldern Fredrik Hjelm står och samtalar med vd:n för Kajan, Anders Eriksson. De är båda bekymrade inför hösten eftersom Uppsala kommun har gett avslag på de flesta av skolans ansökningar om så kallade tilläggsbelopp – ett särskilt bidrag som kan ges till elever med extra behov av stöd.
– Här finns ett behov av både omsorg och tillsyn samtidigt som det finns ett behov av individuell undervisning. Det är där man drar nu, säger Fredrik Hjelm.
Från 30.000 till 0
Det är handläggare på kommunen som utifrån skolornas ansökningar avgör om en elev är berättigad tilläggsbelopp. Deras bedömningar har varierat kraftigt under åren.
– Från den dagen han började i den kommunala skolan hade han cirka 30.000 i månaden. Det har då successivt sänkts till att hamna på 12 000 de tre sista terminerna och i dag är den 0. Det är häpnadsväckande, säger Fredrik Hjelm.
– Vi ser en tydlig tendens till att man avslår våra ansökningar om tilläggsbelopp för de här eleverna i behov av särskilt stöd. Det är anmärkningsvärt att det behovet helt plötsligt inte finns längre, säger Anders Eriksson som är vd för Kajan friskola.
Svårtolkade regler
Kerstin Nilseng är en av de tre handläggare som numera gör bedömningarna. De jobbar tillsammans på Myndighetsförvaltningen som skapades i början av förra året då kommunen omorganiserade hela utbildningsförvaltningen. Tidigare satt handläggarna som gjorde bedömningar på olika förvaltningar.
– Jag tror att det framför allt beror på att det är olika personer som har bedömt det här under årens lopp. Det har varit svårt att tolka hur det här ska hanteras, menar Kerstin Nilseng.
Lagen skärps 1 juli
Mot bakgrund av att många kommuner har varit alltför restriktiva i sina bedömningar av vilka elever som ska få tilläggsbelopp, har regeringen skärpt lagstiftningen. Lagändringen träder i kraft den första juli.
– Regeringens avsikt är att säkerställa att de elever som har ett särkskilt stort behov av stöd ska få det. Det är en likvärdighetsfråga. Det ska inte spela någon roll om du går i fristående skola eller kommunal skola, säger Helene Öberg som är stadssekreterare på Utbildningsdepartementet.
– Det vi förväntar oss är att vi blir behandlade på lika sätt som den kommunala skolan. Vi upplever att det inte är likvärdiga villkor för de här eleverna, säger Anders Eriksson.
”Skolan blir en ren förvaring”
I och med kommunens nya organisation tror Kerstin Nilseng att det blir lättare att göra likvärdiga bedömningar. Hittills tycks alltså de bedömningarna mestadels innebära avslag.
Fredrik Hjelm menar att han redan har känt av att skolan har mindre pengar. Hans son är oroligare och slåss mer än tidigare. Att han inte kommer att få något individuellt undervisningsstöd kommer att få effekter, menar Fredrik Hjelm.
– Jag fruktar att skolan blir en ren förvaring. Man sätter en ipad i handen på honom och så får han sitta där.