Kostnader på 200 miljarder kronor per år för samhället beräknas kunna sparas. Foto: SVT

Insatser får elever att stanna i skolan

Uppdaterad
Publicerad

Det finns stora samhällskostnader att spara om man får bukt på skoltrötta elever som stannar hemma i stället för att gå på lektionerna. Region Uppsalas satsning för att färre elever ska hoppa av gymnasiet har kommit halvvägs, men visar redan resultat.

Sedan ett drygt år tillbaka deltar sex kommuner i Uppsala län i projektet #jagmed, som ska förebygga skolavhopp.

Liknande insatser görs i totalt fem regioner i Östra Mellansverige, där en fjärdedel av ungdomarna inte har avslutat gymnasieskolan efter fyra år.

– Vi ser ju att det vi gör fungerar när vi tittar på deltagarna. Vi känner att de stannar kvar längre och vi prövar olika metoder för att motverka att de ska hoppa av, säger Tove Österling Wallner, länsprojektledare på Region Uppsala, som fått EU-pengar till projektet.

LÄS MER: Ludwig, 19, fick hjälp att sluta skolka

– Många gånger har de här eleverna vittnat om det här med bemötandet. Om det bara hade varit någon som hade sett mig så hade jag inte behövt hoppa av. Ofta är det inte så mycket som krävs.

Att ta signalerna på allvar och att reagera omedelbart när någon är borta från lektionerna är några av de insatser som skolpersonalen jobbar med.

Kostar miljarder

Och samhället har mycket att vinna på att ta itu med skolavhoppen, det finns siffror som visar att varje elev som hamnar i utanförskap kostar miljontals kronor.

LÄS MER: Färre ungdomar ska hoppa av gymnasiet

– Det är kostnader på 200 miljarder kronor per år för samhället som vi skulle kunna spara om vi kunde motverka de här studiemisslyckandena och skolavhoppen, säger Tove Österling Wallner.

– Och det slår ju sen. För då ökar risken för utanförskap. Det är mycket svårare att komma in på arbetsmarknaden och personer utan avslutad gymnasieskola riskerar i mycket högre grad att hamna i psykisk ohälsa, – ohälsoproblematik över huvud taget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.