Sedan början av 2017 har Sveriges landsting jobbat för att minska notan för inhyrd vårdpersonal. Den 1 januari 2019 ska man vara oberoende av inhyrd personal, vilket i praktiken betyder att hyrpersonal bara ska tas in vid särskilda tillfällen och inte krävas för den löpande verksamheten.
Hösten 2017 bedömde de flesta landsting att den kostnadsutvecklingen totalt skulle vända under första kvartalet i år. Men så blev det inte. Ökningen fortsatte denna gång med 6 procent.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting framhåller att kurvorna vänt hos enskilda landsting och inom primärvården. Men sammantaget fortsätter notan växa med bara ett halvår kvar till det datum då landstingen ska vara oberoende.
Största ökningen i landet sker i Uppsala
Region Uppsala har legat på en relativt låg nivå av inhyrningar men står nu för den största ökningen i landet.
– Jag blev besviken när jag såg det. Vi vill ju inte ha det på det här sättet, säger regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S).
Landstinget har nu flyttat fram sin målsättning för oberoende till 2021.
– Vi skulle kunna sätta tvärstopp och säga att vi inte hyr in någonting. Men det skulle gå ut över sjuka och behövande. Det priset är vi inte beredda att betala, säger Börje Wennberg.
”Kan betyda stängda vårdplatser”
Regionens HR-strateg Mikael Landsten, som just nu jobbar med en handlingsplan för de kommande åren, medger att minskade inhyrningar kan få synliga effekter.
– Det kan konkret betyda stängda vårdplatser. Men vi hoppas att det inte ska göra det, och det är bland annat därför vi satt ett tidsperspektiv som är längre än SKL:s, säger han.
Man kommer inte att försöka konkurrera med hyrbolagen med några stora lönesatsningar. Däremot satsar man på att informera läkare och sjuksköterskor om fördelarna med att jobba åt landstinget.
– När det gäller till exempel trygghet och pension har man väsentligt bättre villkor hos oss, säger Börje Wennberg.