För fyra år sedan bytte Timrå kommun fot. Då bestämde man sig för att inte längre kräva ett godkännande av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen för att bevilja ekonomiskt bistånd till boendekostnad. Beslutet var en del av ett större förändringsarbete inom socialtjänsten, och man bedömer att det juridiska läget är tydligt.
– Vi utgår från lagstiftningen och Socialstyrelsens handbok, och där ser vi inget som kräver att vi behöver göra på något annat sätt, förklarar Pernilla Krasser.
Den svarta bostadsmarknaden
Pernilla Krasser uppger att kommunens beslut grundar sig vad man menar är en helhetsbedömning av Timrå kommuns behov. Detta trots att beslutet då resulterar i att kommunen eventuellt betalar ut pengar till kriminell verksamhet: uthyrarna på den svarta bostadsmarknaden.
– Jag utgår ifrån de villkor vi har i Timrå. Jag kan samtidigt förstå att man i kommuner med en annan kontext kan ha andra behov.
Ett argument är ju att kommunens pengar inte ska gå till illegal verksamhet?
– Vi för dialog med våra klienter när det är något som skapar funderingar hos oss. Vi hade ett ärende häromveckan där en person hyrde ut en bostad till ett pris som inte kan anses rimligt. Då har vi haft en dialog med klienten och resonerar i de termer att vi har skattemedel som vi ansvarar för. Och då har vi kunnat komma överens om en hyresnivå. Jag tycker det är spännande att utforska de vägarna.
Vill inte ”öka utsattheten”
Hon uppger att socialtjänstens huvudsakliga uppdrag är att hjälpa personer som behöver kommunens stöd för att komma i egen försörjning.
– Det är ju redan samhällets mest utsatta målgrupp och vi vill inte bidra till att den utsattheten känns ännu större.
Samtidigt menar Pernilla Krasser att frågan om otillåtna andrahandskontrakt är komplex, och att kommuner gör helt olika bedömningar då bostadssituationen ser så pass olika ut runtom i landet.
I klippet åker vi till Timrå för att ta reda på mer om hur kommunen resonerar.