Erik den heliges kvarlevor har analyserats av bland andra professor Sabine Sten. Foto: Uppsala universitetVisa alla (3)
Visa alla (3)

Medieuppbåd bevakar analys av Erik den helige

Publicerad

I dag presenteras analysen av Erik den heliges kvarlevor i Domkyrkan i Uppsala.
Var kom han ifrån, halshöggs han – hade han engelska anor?
Frågorna har varit många – i dag får vi svaren.

I april 2014 öppnades relikskrinet och analysen påbörjades. Öppningen lockade ett stort medieuppbåd. Intresset idag är nästan lika stort, konstaterar Magnus Hellström minuterna innan presskonferensen inleds.

Och forskargruppen som har tagit sig an uppdraget att analysera kvarlevorna är säkra på att det faktiskt är Erik den helige i relikskrinet i Domkyrkan i Uppsala.

– Vi i projektgruppen är 90 procent säkra på att det är Erik. Vi arbetar vidare utifrån det, säger Sabine Sten, professor inom benarkeologi.

Hundraprocentig säkerhet kan bli svårt att uppnå. Dna-analysen är inte helt klar, och kan putta upp procenttalen närmare hundra.

Som jämförelsematerial har man använt dna från från kung Magnus Ladulås.

Skelettdelar från samma man

Sabine Sten inledde presskonferensen med att berättat att skelettdelarna i relikskrinet är från en och samma person. Sannolikt en man, eftersom bäckenet har manliga drag.

– Det är sannolikt en man i 35-årsåldern, säger professor Sten.

Det skulle i sådana fall kunna passa in på Erik den helige, som föddes någon gång på 1120-talet, och som lär ha dött den 18 maj 1160.

Enligt professor Sabine Sten så härrör också skelettdelarna från den tidsperioden. Det visar analyser med hjälp av kol 14-metoden.

Tänder saknas – relikgåvor?

Men lämningarna är inte komplett.

– Det saknas vissa ben och tänder. De kan ha använts som relikgåvor, säger Sabine Sten.

Arkeologen Anna Kjellström berättade att manspersonen hade levt ett ganska aktivt liv.

Brutalt överfall som avslutades med halshuggning

Undersökningar visade att han hade en hel del läkta skelettskador vid dödstillfället.

– Dessutom fick han vid dödstillfället elva nya skador, varav en är en stickskada. Han har fått stå emot mycket våld, troligen blev han också huggen när han låg ned. Den sista dödande skadan är ett vapen som har slagit in i halsen. Han blev halshuggen. Det stödjer legenden om att det är Erik den helige som vi har i relikskrinet.

Frisk – när han dog

Sabine Sten har undersökt skelettet med röntgenteknik, och kommit fram till att Erik den helige, eller mannen i relikskrinet, var en mycket frisk och aktiv man.

– Han led inte av benskörhet. Han hade 20-25 procents högre bentäthet än normalt. Han hade uppenbarligen bra gener, har ätit en bra och näringsriktig kost, varit mycket fysiskt aktiv och i huvudsak varit frisk, berättar professor Sten.

Levde i Västergötland sista 20 åren

Skelettanalysen av Erik den helige visar att han har ätit en varierad kost.

– Han har ätit protein från land och han har även ätit mycket sötvattenfisk, säger Sabine Sten.

Professor Sten har även jämfört svavelvärdet i skelettet, och isotop-värdena tyder på att Erik den helige i huvudsak vistades i Västergötland de sista 20 åren av sitt liv.

Så dog Erik den helige – enligt legenden:

Visa

Erik den helige var kung i Sverige på 1150-talet och tros ha halshuggits den 18 maj år 1160. Enligt den så kallade Erikslegenden inträffade flera mirakel efter Erik den heliges död, vilket gjorde att hans skelett lades i ett relikskrin. På 1200-talet flyttades skrinet med den döde kungens ben till nuvarande Uppsala där domkyrkan hade uppförts. Uppsala blev under medeltiden ett populärt mål för pilgrimer och kyrkan arbetade själv starkt på att underblåsa legenden för att befästa stadens ställning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer