De rosa fläckarna på bilden är tumörer med hög receptorsignal. Foto: PET-centrum, Akademiska sjukhuset

Digitala foton som identifierar cancer – ”Det här kan förändra vårt sätt att arbeta med bröstcancer”

Uppdaterad
Publicerad

En ny metod för att identifiera bröstcancer utvecklas på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I stället för att använda sig av provtagning så fotograferar man av kroppen efter att ha skickat in ett spårämne in i patienten.

Ett proteinämne och ett radioaktivämne är fundamenten för den nya forskningstudien som bedrivs på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En metod som man hoppas ska kunna användas runt om i världen.

– Det går ut på att i stället för att ta nålprover på tumörer så ska man kunna ta bilder på hela kroppen för att kunna identifiera cancern och vilken typ av behandling som behövs, säger Henrik Lindman, överläkare på Akademiska sjukhuset.

Uppsala
Jens Sörensen, överläkare och professor på PET-centrum, förklarar att patienterna fotas två gånger. En för datatomografi, och en gång för PET-undersökning. En dator lägger sedan ihop bilderna så man får man en karta över ämnesomsättning, receptorer och annat som är viktigt för att kunna ställa diagnos och välja behandling. Foto: SVT/David Forsell

Så här går det till:

Ett proteinämne sammansätts med ett radioaktivt ämne och injiceras in i patienten. Cancercellerna drar sedan åt sig proteinet, och genom att fotografer av kroppen med en maskin som identifierar radioaktiva ämnen så kan man se vart metastaser befinner sig.

– Den är väldigt banbrytande, om det här fungerar så kommer det här vara något som kan användas i hela världen, det förändrar vårt sätt att arbeta med bröstcancer.

Nordiskt samarbete påbörjades i september

Två mindre studier har tidigare bedrivits på Akademiska sjukhuset sedan 2015, och nu har ett större nordiskt samarbete inletts i september. Sjukhus i Danmark, Finland och Sverige kommer att testa metoden.

En av patienterna som har testat metoden är Sari Simonsson. Hon har bröstcancer, och ser den nya metoden  som en positiv förändring jämfört med att ta biopsier.

– När de tar biopsier så ska de ju in i en och ta vävnader. Det är väldigt obehagligt

Sari Simonsson tycker det är skönt att slippa biopsier. Foto: SVT

och jobbigt, den här metoden är inte alls lika jobbig, säger hon.

Hittills har man inte identifierat några farliga bieffekter, men forskningstudien kommer att fortsätta under tre års tid för att sedan utvärderas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Uppsala

Mer i ämnet