I Sverige inträffade vårdagjämningen exakt 05.30 i lördags den 20 mars, men nouruz är ett firande som pågår i över två veckor.
– Det är som julafton i repris för oss, vi ger presenter och umgås hela familjen, berättar mångfaldskonsulenten Laleh Maghonaki.
Nouruz firar solens återkomst och är en sekulär högtid som härstammar från forniransk tid, vilket gör den till en av världens äldsta högtider. Och det är inte bara iranier som firar, utan även afghaner, pashtuner, pakistanier, kurder och tadzjiker.
Festligheterna inleds några dagar innan vårdagjämningen med en elfesten Chahār shanbeh suri. Då samlas människor på gator och torg för att hoppa över små eldar, vilket symboliserar en reningsprocess.
Symboliken viktig
En annan viktig del i firandet är den traditionella nyårsdukningen då sju livsmedel som börjar på bokstaven s dukas fram på nyårsduken Haft sin. Varje sak har en egen symbolik, exempelvis står Senjed, som är en söt frukt, för kärlek eftersom den växer under svåra förhållanden i öknen. Utöver de sju ätbara tingen ska det enligt tradition dessutom finnas bland annat en spegel, handmålade ägg och en skål med en levande guldfisk på bordet.
”Mina barn föredrar presenterna”
Vilken del av nouruz tycker du mest om?
– Jag gillar förberedelserna bäst, det är ungefär som när man hänger upp kulor i granen inför jul. Men om du frågar mina barn så tycker de bäst om presenterna, de får julklappar två gånger om året kan man säga, skrattar Laleh Maghonaki.
För att hälsa någon ett gott nytt år säger du nouruz-etân piruz!
NÅGRA SYMBOLISKA TING TILL NOURUZ
Senjed: en sorts söt frukt – kärlek, eftersom den växer i öknen under svåra förhållanden
Somāq: en sur krydda – soluppgångens röda färg
Sabzeh: en växt av vetekorn – återfödelse
Sib: ett rött äpple – skönhet och hälsa
Samanu: memma av vetegroddar – sötma och rikedom
Sir: vitlök – liv och växtkraft
Serkeh: vinäger – förändring och förnyelse
Källa: Go’kväll