Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I klippet avkodas en sms-konversation av en polis. Foto: SVT

Polisens uppmaning: ”Drog-slanget som föräldrar bör kunna”

Uppdaterad
Publicerad

Det är lätt för unga att få tag på droger och det är lätt att föräldrar missar signaler på att något är fel. Polisen går därför ut med en ordlista med både gamla och nya smeknamn.

– Det är viktigt att se alla detaljer tidigt, säger Jonas Eronen.

Under 2018 och 2019 märkte polisen av en ökning av narkotikaanvändning hos ungdomar i Uppsala. Ökningen uppmärksammades också i skolor och socialtjänsten. Som ett led i att bromsa den utvecklingen vill polisen hjälpa föräldrar att upptäcka narkotikabruk hos sina barn.

I klippet ovan förklarar polisens presstalesperson Jonas Eronen några ovanliga namn på vanliga droger.

• Marijuana – Grönt, W, Weed, Gräs, Skunk, dunder, Mary Jane, Marie och Anna, Indian, Blue cheese, pollen

• Hasch – Brunt, Afghan, Zutt, Töjj, blaze, Fett, Gås, B

• Amfetamin – Speed, tjack, Sho, Tjosan, ful, klet, vaket, affe, Skor, billigt, ice

• Kokain – Ladd, Jayo, Kola, Pulver, Snö, Schnejjf, Stenar

• LSD – Syra, Lucy, sås, lappar, trippar

• Ecstacy – MDMA – XTC, Eva, E, Erik

• MDMA – Ecstasy – Molly, Knappar, Glad

• Subutex – Båt, Fjärdis, Sub, Åtta

• Tramadol – Lena, Tram

• Xanor – Stavar, blåbär, blå, pix

• Benzo (Bensodiazepiner) – Habbar, bitches, flödder

• Heroin – häst, horse, jonk, dop, frukt, dope, h, black tar(rökheroin), smack(vitt heroin)

• Spliff – joint blandning cannabis och tobak

• Femma, 5a, näve, hand, en hel, Beshlik – fem gram marijuana/hasch

• Kasse – Ett kilo

• Hegge – Ett hekto

Källa: Polisen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer