Enligt statistiken från Socialstyrelsen har sömnmedicin bland barn och unga i åldrarna 10 till 19 år ökat. Från 809 patienter år 2011 till 3243 år 2021.
– En sömnmedicin kan ha positiva effekter på kort sikt, men vi vet inte många av de långsiktiga effekterna, säger Jonathan Cedernaes, forskare.
Han säger att det spekuleras om exempelvis melatonin kan påverka puberteten. Att det även kan störa ut kroppens egen produktion av sömnhormon, och på sätt skapa ett beroende.
”Går ut över skolan”
På Stavby skola i Alunda jobbar läraren och föreläsaren Anna Nygren.
Hon märker av att sömnproblem och användning av läkemedel har ökat.
– Den går ut över skolan, säger hon och menar att medicin inte löser grundproblemen.
För att elever ska komma till rätta med orsakerna behöver barn bland annat lägga bort mobilen, gärna två timmar innan läggdags.
Kunskap till eleverna
I skolan hjälper Anna Nygren elever på individnivå, precis som hon undervisar om hjärnan och sömn.
Mer kan göras för att hjälpa unga i förebyggande och hälsofrämjande syfte, anser hon.
– Det är ett arbete elevhälsan i skolorna är superbra på, men det fattas resurser och tid.
Se mer i klippet om hur elever påverkas av för lite sömn.