På sex år har andelen friska barn som bär på tarmbakterier som kan stå emot antibiotika ökat från knappt 3 till drygt 20 procent.
– Det är en lite överraskande ökning eftersom Sverige alltid har varit ett lågförekomstland för antibiotikaresistens, säger Johan Kaarme barnläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och som har gjort studien, till SVT Nyheter Uppsala.
Undersökt blöjor
S tudien omfattar över 300 barn från förskolor i Uppsala. Forskarna har samlat in blöjor och tagit avföringsprov, 2010 och 2016. Syftet var att undersöka förekomsten av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier. ESBL är en enzymgrupp som bildas av bakterier och bryter ner vissa typer av antibiotika, och gör den verkningslös.
På sex år hade andelen friska barn som bär på bakterien sexdubblats. Vad ökningen beror på kan inte Johan Kaarme säga säkert, eftersom de insamlade proven var avidentifierade.
– Det vi vet från andra stora studier är att globalisering och resvanor spelar stor roll. Det är en lågoddsare att tro att det på något sätt även inverkat här, säger Johan Kaarme.
Sprids mellan barnen
Studien visar också att det på flera förskolor finns barn som delar resistenta bakterier, vilket tyder på bakterierna sprids mellan dem. Enligt Johan Kaarme visade miljöprover inte att bakterierna fanns på förväntade ”hot-spots” som toaletter eller handfat. Istället rör det sig förmodligen om en personsmitta.
– Det är en fekal-oral smitta. Det smittar förmodligen via att man inte tvättar händerna tillräckligt, säger han.
Miljontals dödsfall
Enligt världshälsoorganisationen, WHO, är antibiotikaresistens ett ökande problem. Varje år orsakas miljontals dödsfall runt om i världen av infektioner som inte går att behandla med antibiotika. Sverige har dock länge haft en låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i jämförelse med andra länder.
– Om de här fynden är generaliserbara så har vi stigit betydligt i förekomsten av resistenta stammar, än vi nog hade förväntat oss.
”Vanligare än vi tror”
De antibiotikaresistenta bakterierna gör generellt sett ingen skada om de förekommer i tarmen. Det är först om de ger upphov till en infektion som de resistenta bakterierna ställer till problem. Det finns alltså ingen anledning för föräldrar att oroa sig över forskningsresultaten. Johan Kaarme tror att fynden istället är av störst intresse för sjukvården.
– Det viktiga budskapet är att det här eventuellt är vanligare än vi tror, så att vården är mer uppmärksam på att ta odlingar och ta reda på vad det är för bakterie som har gett upphov till infektionen, så att man då kan rätta in antibiotikabehandlingen rätt.