Bananflugan kan knappast påstås vara ett populärt inslag i vår närmiljö, oavsett om den dyker upp är hemma hos en själv eller vid grönsaksdisken i matbutiken.
Bra att forska på
Men på Uppsala universitet förhåller man sig lite annorlunda till bananflugan. På Evolutionsbiologiskt centrum, EBC, forskar man till exempel på hur bananflugans livslängd påverkas av vilken typ av mat den äter. Maja Ericsson är laboratorieassistent, och hon förklarar varför just den här flugan är så bra att forska på.
– Den är enkel att ta hand om, och så är dess genetik väldigt väl kartlagd. Dessutom går det snabbt mellan generationsskiftena, det tar bara drygt två veckor så har vi en helt ny generation flugor i våra kylar, säger hon.
Högsäsong för flugor
Trots forskarnas fascination är vi dock få som vill vara i närheten av flugorna. Och just nu när vi är mitt uppe i rötmånaden, vilket enligt bondepraktikan är den tiden på året då våra livsmedel håller som allra sämst, trivs bananflugorna som bäst.
Så – hur blir man av med dem?
Maja Ericsson menar att det finns en väldigt enkelt knep. Bara att ta ut sina sopor i tid gör stor skillnad.
– Det tar ungefär 9-10 dagar för de att gå från ägg till färdig fluga. Så tar man ut sina sopor ungefär en gång i veckans så får man inte så stora problem med dem, säger hon.
FAKTA BANANFLUGOR
Bananflugan Drosophila melanogaster lever vild i naturen i Sverige. På sommaren kan den komma in på besök bland annat i våra hem, inlockade av gammal frukt. Man kan då även se den i svärmar över övermogen frukt i våra matvaruaffärer.
I hela världen finns det ett 1000-tal arter av släktet Drosophila.
