I en avhandling vid Uppsala universitet har Erik Hansson undersökt hur personer reagerar när de möter en person som tigger.

– Åren 2014 till 2016 var ödesåren då debatten etablerade sig kring människor som tigger. Det uppkom en kris och förvirring i både den moraliska och politiska debatten, säger Erik Hansson vid kulturgeografiska institutionen.

Han har studerat hur människor tänker och känner vid mötet av de romska EU-medborgarna från Rumänien och Bulgarien. Forskningen baseras på en genomgång av 1 329 artiklar från medier mellan 2014 till 2016, inlägg i sociala medier, intervjuer och observationer.

– Mötet skapar en kollektiv ångestkänsla.

Personer känner ambivalens och ångest

Erik Hansson konstaterar i sin avhandling att människor har känt ambivalens, ångest och vantrivsel kring närvaron och mötet genom alla tider.

– Människor har en stark ofrivillig förmåga att känna med och känna in hur de föreställer sig andras känslor och tankar. Den förmågan aktualiseras kraftigt vid mötet. Personerna ber om att bli uppmärksammade, och oavsett vad man anser om personen eller handlingen tvingas man ta ett beslut, säger Erik Hansson.

– Man har inte kontroll över varför man känner så mycket. Känslor förstärks åt antingen sympati eller antipati, fortsätter han.

”Jag ville få ett helhetsperspektiv”

Avhandlingen visar att dagens situation inte är historiskt unik. Utöver reaktionerna från personer har Erik Hansson studerat tiggandet ur ett historisk sammanhang och från olika politiska perspektiv. Vid de politiska aspekterna har han tittat närmare på frågor om rättigheter och skyldigheter kring ägandet i samhället.

– Jag ville få ett helhetsperspektiv inom ämnet från vinklar jag anser inte tidigare har belysts tillräckligt, och jag utgick från attityder om tiggandet, inte attityder om romer.