Foto: Montage

Så sprängde rättsväsendet det omfattade nätdrogssyndikatet

Uppdaterad
Publicerad

770 000 narkotikaklassade tabletter. Vapen, sprängmedel och två häktade. Men fortfarande söker polis och åklagare efter huvudmännen i toppen av det kriminella företag som verkade på internet – och sålde knark för mångmiljonbelopp.

Hela historien uppdagades i stadsdelen Gottsunda i Uppsala förra året. En nu brottsmisstänkt man i 25-årsåldern var på väg till ett postombud, bärande på flera paket innehållande illegal narkotika, som var troligen var tänkt att skickas ut till de betalande kunder som använt sig av vad polisen misstänker var hans internetsida.

Michael Ehrencrona är kammaråklagare i ärendet.

– Den låg inte på det dolda darknet. Den låg helt öppen för vem som helst att gå in på. Sådant kan man förvånas över, säger han till SVT Nyheter Uppsala.

En uppmärksam polisinspektör

Ehrencrona berättar vidare att det mer eller mindre var en slump att mannen med postförsändelserna greps, den där juldagen 2017.

– Vi hade inte span eller några misstankar om detta innan en polisinspektör såg mannen och fattade misstankar om det han höll på med. Utan honom hade det inte funnits någon utredning, säger han.

I paketen som mannen bar omkring på låg det omkring 4 000 narkotikaklassade tabletter. Han greps på plats och anhölls samma kväll för att senare häktas. Misstänkt för narkotikabrott.

Mannen, född 1993, misstänktes snart vara en del av ett större nätverk. Ett nätverk som skapat ett vinstdrivande företag genom att sälja droger via nätet. För mångmiljonbelopp.

– Vi pratar om tusentals kunder, säger Ehrencrona.

Professionell hemsida

Enligt kammaråklagaren hade nätbutiken varit igång under stora delar av 2017. Han berättar vidare att han också förvånades över dess utformning: professionell och välsorterad.

– Det såg ut som vilken nätbutik som helst.

I förhör nekar den gripna mannen till brott. Men ganska snart fattar polisen och åklagare ytterligare misstankar om att brottet är större än de redan tusentals beslagtagna tabletterna. Flera beslut om husrannsakan verkställs, men inga ytterligare fynd av narkotika görs inledningsvis. Förrän den 27 december, då ett genombrott sker.

– Genom utomordentligt polisarbete kan husrannsakan göras i en bostad, där polisen påträffar ett stort antal väskor som är fyllda med totalt 485 000 narkotikaklassade tabletter av ett flertal olika preparat.

I bostaden påträffar polisen också två skjutvapen och en handgranat. Enligt Ehrencrona står det ganska snart klart att bostaden använts som lager och distrubutionslokal.

– Paketen har gått över hela Sverige via den vanliga posten.

770 000 tabletter

Vid ännu en husrannsakan, efter ytterligare inre spaning, påträffas flera väskor med cirka 275 000 narkotikaklassade tabletter av olika preparat. Sammanlagt har polisen vid denna tidpunkt beslagtagit omkring 770 000 tabletter.

– Det rör sig om 15-20 olika preparat. Mig veterligen är detta det största beslag som någonsin gjorts i svensk modern historia. Det finns ett liknande mål i Skåne tidigare, men då rör det sig kanske om hälften så mycket narkotika.

Gatuvärdet på narkotikan i beslag uppskattas till mellan 20 och 30 miljoner kronor.

Vad krävs för att bedriva en sådan här verksamhet?

– Det krävs datorkunskap. Jag hade inte kunnat skapa denna sida till exempel.

Nätdrogssyndikat

Ytterligare framsteg görs i januari 2018 då ytterligare en man, född 1987, grips och häktas misstänkt för brott. Men fortfarande tror åklagaren inte att de har alla inblandade.

– Vi är ganska säkra på att det finns fler delaktiga. Att vi inte har huvudmännen.

De två nu häktade männen beskrivs enligt Ehrencrona som ganska vanliga.

– De har andra inkomster och är inte yrkeskriminella. Vid första anblick skulle man inte kunna tro att de ingår i en kriminell verksamhet på det sätt de gjorde.

– Han född 1993 hade förekommit hos polisen tidigare, men inte alls för denna typ av brott egentligen, berättar Ehrencrona vidare.

Enligt Ehrencrona kan detta bero på det faktum att det antas finnas personer högre upp i ledet.

– Om jag hade valt personer som skulle driva min sida på detta sätt skulle jag inte välja personer med en kriminell bakgrund om man säger så.

Kryptovalutor

För Åklagarmyndighetens del har utredningen, som fortfarande pågår, varit mångfacetterad. Detta med tanke på brottets två olika sidor.

– Bland annat har vi 150-200 saker i den tekniska bevisningen som är funnen i den bostad som användes som lager – som NFC (Nationellt forensiskt centrum) nu kollar närmare på, men sen finns också spåren via internet.

Ehrencrona berättar att handeln via sajten som ligan missstänks har drivit handlade med så kallade kryptovalutor, en internetvaluta som är svårspårad då betalleden är anonymiserade. Detta har föranlett ett nära samarbete mellan Åklagarmyndigheten och polisen.

– Vi har haft ett väldigt bra samarbete med de specialister inom polisen som varit inkopplade. Jag vill understryka Uppsalapolisens ansvar i detta. Utan dem, deras arbete och deras resurser hade vi inte varit där vi är idag.

Åtal inom kort

Uppsalapolisen satte i ärendets inledning ihop en utredningsgrupp innehållande poliser med specialistkompetens inom behövliga områden som de då ställde till förundersökningsledarens förfogande. Även polisens Nationella Operativa Avdelning är inkopplad i ärendet.

Hur har inkomsterna använts? Finansierat ytterligare kriminell verksamhet eller något annat?

– Det är inget jag kan gå in på nu. Utredningen pågår fortfarande.

Huruvida de två nu misstänkta har varit en del av den andra organiserade brottsligheten i Uppsala låter Ehrencrona vara osagt.

– Det jag kan säga är väl i alla fall att det inte är vem som helst som kan komma över en handgranat.

De två häktade personerna är misstänkta för synnerligen grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. De förnekar brott.

Männen åtalades vid Uppsala tingsrätt under sommaren 2018.

Den tredje september 2018 föll dom i målet. En man friades och en dömdes.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.