Det visar ny forskning vid Uppsala universitet. Studierna, som bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån, visar att bostadssegregationen spelar en stor roll – men även att högutbildade föräldrar i större utsträckning väljer vinst- och ideellt drivna förskolor.
Enligt studierna ökar uppdelningen av barn sett till utbildningsnivå och utländsk bakgrund när det finns ett val att göra mellan flera privata eller kommunala förskolor i närområdet.
Likvärdigheten påverkas
– Om det finns betydande skillnader mellan vilka barn som möts i förskolan är det mycket som talar för att likvärdigheten i förskolan skiljer sig åt, säger Håkan Forsberg som tillsammans med Andreas Alm Fjellborg står bakom undersökningen.
Resultaten i studien ställer målen i läroplanen på sin spets – de som handlar om att förskolan ska vara en social och kulturell mötesplats. Och att förskolan och skolan ska vara likvärdig.
– Vetenskapligt och samhällsmässigt vet vi att segregation har en negativ inverkan på människors framtidsbanor. Om förskolan bidrar till att stärka sådana samhällsstrukturer är det naturligtvis problematiskt.
I klippet: Det hoppas forskarna att undersökningen ska leda till.
En halv miljon förskolebarn har kartlagts
Forskningen omfattar alla förskolebarn i Sverige, cirka 500 000 stycken. Utifrån information från SCB, Statistiska centralbyrån, har sammansättningen av barn i olika förskolor och i deras bostadsområden mätts utifrån föräldrars utbildningsnivå, inkomst och utländsk bakgrund. I en studie har forskarna undersökt över- och underrepresentation av ett fyrtiotal olika yrkesgrupper i kommunala, vinstdrivande och i ideellt drivna förskolor. Det innebär att forskarna undersökt i vilken utsträckning t ex läkare, lärare och undersköterskor väljer olika typer av förskolor.
Källa Uppsala universitet
