Tidigare forskning har visat att småsyskon tenderar att ha sämre skolresultat och klara sig sämre på arbetsmarknaden. Forskarna Evelina Björkegren och Helena Svaleryd ville undersöka om placeringen i syskonsskaran medförde sämre hälsa som barn, vilket hänger samman med hur det senare går i både skolan och i arbetslivet.

Skillnad efter några år

Rapportförfattarna har studerat alla barn som föddes i Sverige mellan 1968 och 2005 och som har föräldrar och minst ett syskon. Med hjälp av registerdata från sjukvården för åren 1987 till 2010 har de tagit reda på hur ofta barnen vårdats på sjukhus.

Forskningen visar på att det finns en skillnad mellan små- och storasyskonens hälsa, och att den dessutom varierar beroende på ålder. Det förstfödda barnet har sämre hälsa vid födseln och löper större risk att vårdas på sjukhus med diagnoser som orsakas av händelser vid födseln eller medfödda missbildningar. Efter de första åren är förhållandet tvärtom: då löper de yngre syskonen större risk att vårdas på sjukhus.

Fler storasyskon ger sämre hälsa

När syskonen kommer upp i tonåren har det andra och tredje barnet 14 respektive 20 procent högre risk än det förstfödda barnet att vårdas på sjukhus, bland annat för skador och förgiftningar, skadligt bruk av alkohol, psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende.

Effekten blir större ju fler storasyskon ett barn har.

– Vi vet inte vad det beror på, men den typen av diagnoser småsyskonen vårdas för kan tyda på att yngre syskon utvecklat ett mer riskfyllt beteende till följd av mindre uppmärksamhet av föräldrarna än de äldre syskonen fick i samma ålder, säger Helena Svaleryd, i ett pressmeddelande från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.