En ny avhandling från Uppsala universitet visar att en förändring har skett inom en tidigare stigmatiserad grupp studenter. En förändring som kommit till efter av att programmen blivit allt mer internationaliserade. Förändringen innebär, enligt forskaren bakom studien, att elevernas självbild har stärkts.

– Tidigare studier visar att många har valt fordonsprogrammet för att meka med bilar och kanske slippa läsa språk. Nu måste de göra både och, säger Janne Kontio, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Machokultur

Fordonseleverna har traditionellt sett varit en elevgrupp präglad av en machokultur, som inte sökt till vidare studier och som inte visat stort intresse för eller frivilligt valt att lära sig språk enligt forskaren. Men i och med utbildningarna i en allt större utsträckning i får internationell profil, med mycket undervisning på engelska, tvingas också eleverna att ta till sig språk på ett helt annat sätt – vilket är positivt för dem i det längre loppet.

– Branschen behöver mekaniker som kan flera språk och som kan arbeta på engelska i och med att till exempel databaser och manualer numer sällan finns på svenska.

Stigmatiserat

Enligt forskaren har gruppen elever inom forgonsprogram tidigare stigmatiserats. Inte minst av sig själva.

– Den självbilden hänger kvar [självbilden om att vara dålig på språk red. anm.] trots att studenterna nu har sökt sig specifikt till den här utbildningen för att de vill lära sig engelska. Trots det är språket en källa till att retas. De som är sämst kan få höra att ”du pratar svengelska”. Men de som är bäst får också kängor: ”vad du briljerar”. Det händer också att de pratar om sig själva på ett negativt sätt, trots att de har valt utbildningen för språkets skull och trots att de har bra betyg, kommenterar Janne Kontio.

Förändring

I den nysläppta studien har forskaren Janne Kontio, som själv är gymnasielärare, under två års tid filmat eleverna och lärarna under sammanlagt 200 timmar. Den engelska språkundervisningen i klassrummet har dokumenterats och undervisningen i verkstaden likaså. I klassrummet har de bara tillåtits att prata engelska. I verkstaden har engelska varit huvudspråket, men om det har behövts har man kunnat byta till svenska. Och enligt forskaren har en förändring över år tydligt kunnat utrönas.

– De anstränger sig mycket mer för prata engelska i klassrummet. De har haft en engelskspråkig och en svenskspråkig lärare. I början tog de omvägar kring den engelskspråkige för att kunna nå läraren som talade svenska. I slutet av året gjorde de tvärt om: de försökte undvika den svenska läraren för att de ville prata med den engelsktalande.

Stärkt och förändrad självbild

Enligt forskaren har just inslagen av engelska i undervisningen styrkt eleverna och deras sätt att se sig själva och sin utbildning på. Just användningen av engelska menar forskaren har gett eleverna anledning att kalla sin utbildning teoretisk. Även om den i grunden främst är praktiskt och att det praktiska har huvudfokus.

– I verkstaden växlar de språk mycket mer. Där har engelskan inte varit lika viktig utan huvudsaken är bilarna. Där kan man också fått höra meningar som: ”Skicka hit den där screw-drivern”. Fortfarande är det verkstaden som är viktigast. Är du bra med bilarna blir du inte retad för engelskan, oavsett hur bra eller dålig du är, kommenterar Janne Kontio.

Resultatet av studien är presenterad vid Uppsala universitet.