Kartläggningen är den första som görs globalt om arvsmassan hos jordlevande bakterier och svampar.

– Den här informationen kan användas för att förutse hur resistens mot antibiotika sprids i olika ekosystem och hur bakterier som orsakar sjukdomar hos människor kan bli resistenta. Vidare kan de också bidra till att hitta platser där den naturliga förekomsten av resistens är stor, säger Mohammad Bahram, biträdande lektor vid SLU och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Klimatet kan påverka

Forskarna slår fast att det finns stora regionala skillnader i mängden svampar och bakterier. Svampar är vanligare på kalla och torra platser, medan bakterier finns överallt men föredrar värme och fukt. Det tyder på att mikroorganismernas bidrag till näringsämnens kretslopp skiljer sig åt på olika platser i världen och att klimatförändringarna kan påverka deras sammansättning och funktion.

– De klimatmodeller vi har för Sverige, till exempel de som tagits fram av SMHI, visar att både temperatur och nederbörd kommer att öka i framtiden. Därför är det viktigt att ta reda på hur ett varmare och fuktigare klimat kommer att påverka svampar och bakterier i jorden, säger Jennifer Anderson, medförfattare och forskare vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet.

Mindre gödsel

Dessutom anser forskarna att människor, genom exempelvis jordbruk och trädgårdsarbete, påverkar mikroorganismerna i jorden. Följderna är okända. Men enligt forskarna kan en ökad kunskap om hur svampar och bakterier interagerar bidra till att minska användandet av gödsel inom jordbruket.

– Vissa av de här globala trenderna visade sig även lokalt, så det skulle vara intressant att se om jordbruk har förändrat balansen mellan svamp och bakterier i nordliga länder som Sverige, där det finns betydligt fler svampar än bakterier i naturen, säger Mohammad Bahram.