Surdegar har använts i tusentals år, kom först till Sverige på 80-talet, och har bara de senaste åren blommat upp och blivit en trend. Ingela Marklinder, är docent i kostvetenskap vid Uppsala Universitet och har skrivit en avhandling men också en bok på ämnet.

– Jag upptäckte surdegsbröd när jag var i 20-årsåldern under en aupairresa i Tyskland. Vackra, goda och otroligt saftiga bröd med mycket arom och näring, säger hon.

Och på den vägen är det. Ingela ville veta hur man gjorde och kontaktade bagerier i Sverige, som vid den tiden inte hade riktigt bra kolll på just surdeg. Så hon läste fackböcker på tyska och gick en surdegskurs för bagare i Tyskland.

– Det jag lärde mig där blev grunden för det jag lär ut och själv använder när jag bakar idag, säger hon.

Hälsoeffekterna är många

Surdegsbrödets effekter på hälsan sägs vara goda enligt många experter, och även Ingela är beredd att hålla med.

– Det är nyttigt att smaka på surdegskulturen. Då mår magen bra, säger hon.

Surdegskulturen är alltså själva basen i ett surdegsbröd.

Ingela berättar hur brödet med sina långsamma kolhydrater tas upp långsamare av blodet och därför inte ger samma blodsockerrush som ”vanligt” bröd kan göra. Och det är därför också idealiskt för diabetiker.

– Oftast blir man också mättare av surdegsbröd och behöver alltså inte äta lika mycket som av exempelvis vitt bröd som man köper i butik, säger hon.

Vitt eller fullkorn

Den traditionella surdegen är baserad på råg och men det går också att baka på vitt mjöl.

– Levainbröden har ju blivit väldigt populära på senare tid. Men jag gillar mitt surdegsbröd med mycket fullkorn. Och att baka fullkornsbröd på vanligt jäst vill jag inte göra, utan surdeg, inget riktigt bröd.

Ju surare degen är desto saftigare blir också brödet. Dessutom bildas ättika i brödet som skyddar mot mögel, vilket gör att brödets hållbarhet blir mycket längre än för ett vanligt fullkornsbröd.

Alla kan baka med surdeg

Ingela vill gärna dementera att det är krångligt att baka.

– Har man bara lite god planering och ett bra recept så kan vem som helst lyckas med ett surdegsbröd. Och det behöver inte heller bli speciellt dyrt. I alla fall inte om man bakar det själv i sitt egen kök, säger hon.

På bagerier kan man nämligen få ge mellan 80 och 100 kronor för ett fint surdegsbröd.

Många mervärden

De sociala effekterna som också kommer med surdegen tycker Ingela är ett extra plus.

– Man kanske kan får en surdegskultur av en kompis som redan har en färdig och kan då bygga vidare på den. Att ge bort ett bröd då man ska bort på middag kan också vara trevligt, dessutom doftar det ju så gott i trappuppgången när man bakar, säger hon.